Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETARRÖRELSEN.
MED DEN FACKLIGA organisationen i 1880-talets förra del begynte
den moderna arbetarrörelsen. Denna organisation var en frukt av
agitatorernas utläggningar. Inför det rent socialistiska eller politiska
i dessa stodo massorna i början, med undantag av ett fåtal, ganska
oförstående eller likgiltiga. Men talet om sammanslutning, om organisation
och om organisationens makt förstodo de så mycket bättre. Den ena
fackföreningen efter den andra bildades och därigenom kom det
socialdemokratiska partiet från begynnelsen att både ekonomiskt och politiskt
vila på dessa föreningar. Rätt många av fackföreningarna, vilka i
förbigående sagt fått stöd från liberalt håll, behärskades i början av
liberalismens anhängare och voro därför allt för tröga att omfatta de s. k.
klassmedvetna idéerna. Då de alltså voro mindre lätthanterliga organ vid politiska
debatter, slogo de socialdemokratiska ledarna sig på att bilda socialpolitiska
klubbar, där agitationen för de samhällsomstörtande idéerna planlades.
Huru denna i begynnelsen utfördes känna de äldre göteborgarna till. Möten
utlystes på offentliga platser, tillstånd vägrades, folket skingrades av
polisen, men tågade till andra platser, där agitatorerna höllo sina brandröda
tal. Åtal följde. Det var en evinnerlig strid med myndigheterna, vilka
givetvis drevos av en brinnande åtrå att stoppa eller hejda den farliga
rörelsen.
Genom en planmässig agitation och ett nytt tidningsorgan, Ny tid,
vilket efterträdde den avsomnade Folkets röst, genomsyrades emellertid
massorna även i Göteborg av socialismens åskådningar. Till redaktör
för Ny tid lyckades arbetarna redan från starten erhålla en
stockholmssocialist Fredrik Sterky, en bildad överklassare, som anslutit sig till den nya
rörelsen.
Sterky, som var född 1860, tillhörde den gamla fina stockholmsfamiljen
med samma namn, vilken i sina led räknade hovkamrerare,
generalkonsuler, ministerresidenter, ämbetsmän, militärer och grosshandlare. Han
var, som en stockholmskrönikör en gång yttrade: “en ung, något snobbig
elegant, som brukade göra ridturer om morgnarne på en av de vackraste
och ädlaste hästar, som fanns i Stockholm, och som tjänstgjorde som extra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0765.html
