Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra sociala institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
faktum blev hon åtskilligt häpen, när hon undfick följande tirad från
tiggerskans mun:
— Tycker inte pastorskan att de’ ä’ skamligt att undandra en fattig
stackare de’ en ska ha?
Yrkestiggarnas pock och hot, de lika sorgliga som lustiga historierna
om deras framfart förde frågan på dagordningen och i september 1891 togs
den om hand av några av samhällets främste och mest tongivande
personer. Den 7 i denna månad sammanträdde på kallelse av biskopen d:r
E. H. Rodhe: landshövdingen G. F. Snoilsky, grosshandlarne Olof Wijk och
J. J. Ekman, domprosten Anton Rosell samt grosshandlarne C. J.
Brusewitz och Henrik Ahrenberg för att enas om någon lämplig åtgärd för att
motarbeta yrkestiggeriet och komma verklig nöd inom samhället till hjälp.
Så stiftades Allmänna Hjälpföreningen med biskop Rodhe som
ordförande. Biskopen har alltsedan dess nedlagt ett oförtrutet arbete för
hjälpverksamheten, varit själen kort sagt i densamma, nitälskande biträdd av
män som prosten P. Rydholm, rådman E. Colliander och
fattigvårdsdirektören Hård av Segerstad m. fl. Han har hela tiden ett par gånger i veckan
varit jourhavande på byrån Sprängkullsgatan 5 och granskat de otaliga
ansökningshandlingarna rörande hjälp. Föreningens program går ut på
samarbete med allm. fattigvården och De fattiges vänner och att föreningen
vunnit en ofantlig tillslutning därom vittnar de många dörrskyltarna på
kontor och privata bostäder med inskriften “Medlem av Allm.
Hjälpföreningen“. Det är fasta bidragsgivare som annonsera så. Bidragen kunna
växla från 1,000 kr. och däröver till några få kronor. En medlem har i
brydsamma tider lämnat ända till 100 kronor i veckan.
Verksamheten är synnerligen praktiskt och systematiskt ordnad. “Man
har så gott som alla stadens hjälpsökande på sina fem fingrar. Kommer
en sådan, går föreståndaren till något av de många facken, söker efter
ett papper, och då han funnit det, avläser han den sökandes
omständigheter. Det vill säga, om han har sökt hjälp förut. Är det första gången,
tages hans adress, och vederbörande distriktsföreståndare får i uppdrag
att anställa undersökning. Utfaller denna tillfredsställande, lämnas hjälp i
den form som finnes vara lämpligast.
Hjälpen utgår i form av arbete och mat i första hand, men den kan
ock utgöras av annat: en kan behöva en symaskin för sin utkomst, en
annan en handkärra, en tredje verktyg av ett eller annat slag. Arbetet
utgöres vanligast av vedhuggning och sågning i föreningens vedgård.
Härvid tillämpas den principen att den som har största familjen att
underhålla erhåller högsta betalningen. Mannen får matpoletter för sig, för
hustrun och för varje barn. Ha de skött sig väl under vinterarbetet, få
de kläder på våren. Det har inträffat fall, då kläder för över 100 kr. kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
