Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / 12 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden inom Vallgraven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nils Stiernsköld (ståthållare på Älvsborg; högste ledaren av Göteborgs första grundläggningsarbeten. Bilden efter skulptur)

“Ehuru detta icke till en början
visade sig vara någon lätt sak, enär
de förmögnare köpmännen och
hantverkarne fruktade den långa
flyttningen, särdeles som de vid
hitkomsten icke ens för penningar kunde
få tak över huvudet, utan nödgades
lämna sina bekväma hem för att här
börja som nybyggare med
uppförandet av de blivande bostäderna, var
likväl de utfärdade privilegierna så
lockande, att det icke dröjde många
år inpå 1620-talet förr än
befolkningen uppgick till omkring 1,000
personer. Av dessa voro
utländingarne, holländare, engelsmän,
tyskar och skottar, det stora flertalet,
liksom de även voro och länge nog
förblevo de härskande.“

På grund av den sanka terrängen måste man torrlägga och höja
markerna. Området genomkorsades av grävda kanaler, och all den
jord och gyttja som därvid uppfordrades lades längs efter dessa på
de blivande byggnadstomterna.

Högsta överinseendet över kronans arbeten hade
generalståthållaren på Gamla Älvsborg, riksrådet Nils Stiernsköld samt, under
honom, fogden på samma slott Nils Börjesson, född i Ny-Lödöse
1580, rådspresident i Göteborg och stamfader för den Drakenbergska
släkten. Stiernsköld, född 1583, var som bekant en av sin tids mest
ryktbare fältherrar och hade genom sin konungs förtroende uppnått
en av rikets högsta värdigheter. Tillsammans med Salvius ledde han
det första maktpåliggande arbetet, men redan hösten 1621 hade den
sistnämnde tröttnat och ersattes av det forna hovrådet hos Karl den
nionde, ambassadören hos generalstaterna, nederländaren Jacob van
Dyck eller Dijck, sedermera Göteborgs förste burggreve. Salvius fick
vid sin avresa i november av stadens innevånare en silverkanna
såsom hedersgåva.

En god hjälp hade van Dyck i Abraham Cabeliau, bekant från det
Hisingska Göteborgs grundläggning och från Amsterdam ånyo
hitkallad för att inträda i stadens första rådsförsamling.

Cabeliau och ovannämnde slottsfogden Börjesson torde varit de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>