Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nödår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter fredssluten föredragit att stanna här och gå i svensk tjänst.
Dock kan man inte påstå att garnisonen var dålig, ty genom flitiga
övningar på Exercisheden och Hagaheden voro de i god kondition
att mottaga en fiende. Gustaf den tredjes uppryckning några år
förut hade också gjort sitt till.
Efterföljaren, Gustaf IV Adolf, hade förmodligen också mycken
tillfredsställelse, när han som fjorton års yngling i sin förmyndares
sällskap var här nere och beskådade artilleriets bombkastning över
Göta älv till Ramberget och regementets stridsövningar och parader.
Vad garnisonens senare öde beträffar, uppgick artilleribrigaden
1794, då svenska artilleriet uppdelades i fyra regementen, uti det
nybildade och här stationerade Göta artilleriregemente, vilket från
och med 1801 uppslukade en del av det upplösta infanteriregementet
och omsider kom att bestå av sexton kompanier om åttio man i
varje, förutom tygstaten.
Som ovan anmärkts ådrog den väpnade neutraliten Sverige hårda
bördor. Utom de ekonomiska uppoffringarna avtynade handeln i
följd av de ständiga kaperierna, vilka tilltogo i och med att vårt
förhållande till England på grund av den väpnade neutraliteten blev
mer och mer spänt. Så togo engelsmännen året 1798 två betydande
svenska handelsflottor.
Till detta sällade sig den svåra missväxten åren 1798 och 1799,
ådragen landet genom en långvarig torkperiod. Sillfisket, som
ditintills varit så rikt givande, slog till råga på olyckorna fel,
vattendragen utsinade, vattenkvarnarna stannade och väderkvarnarna kunde
ej heller gå på grund av den evinnerliga vindstillan. Det lilla som
fanns av spannmål måste alltså malas på hand- och hästkvarnar.
När hösten kom voro alla åkrar och ängar förbrända. Utsäde
och foder fanns ej, hästar och boskap dogo av svält och törst. Mjöl
och spannmål stego till oerhörda priser, varför skärgårdsborna måste
livnära sig med barkbröd och malda trädrötter. I hopar drogo gamlingar
och barn från öarna till Hisingen och fastlandssocknarna för att tigga.
Och trängdes där vid böndernas dörrar med tiggarhopar från Göteborg.
Eländet ökades naturligtvis genom de svårigheter engelska
kryssare beredde vår sjöfart, ty dels hindrades våra skepp att utföra
inhemska varor, av vilka järnet och skogsprodukterna spelade en så
betydande roll, dels omöjliggjordes importen av livsförnödenheter,
särskilt salt, av vilket vi kommo att lida en betänklig brist. Följden
blev att järnvågen här fylldes av järn — som ej kunde skeppas —
till flera millioner riksdalers värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>