Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantvärnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“född i guldvagga, död utfattig" — låtit uppföra till tjänst för dem
som blivit husvilla vid 1804 års eldsvåda.
Här gick det emellertid de unga knektarna lika illa som
annorstädes, sedan intresset för dem på högsta ort slappats. De blevo
försummade och fingo rent av lida nöd. De som icke troddes
dugliga till fälttjänst kastades ombord på skärgårdsflottan, ehuru få av
dem voro vana vid sjön och ej heller ägde krafter nog till sjötjänsten.
Dessa omständigheter, men i första rummet bristen på kläder
under vintern 1808—09, hungersnöd eller otjänlig och dålig föda lade
fröet till de sjukdomar, som efter hand ryckte bort en stor del av
detta folk. Ty lantvärnssjukan, som dessa härjande sjukdomar med
ett gemensamt namn kallades, var utan tvivel ett slags hungertyfus
och hade sin rot i brist och umbäranden.
Jag sade här ovan att dessa stackars lantvärnsmän dogo som
flugor. De olyckliga stackare, som fördes till sjukhusen — om
sådant kunde ske — voro vid framkomsten stela av köld och utan sans.
En del dogo några minuter efter ankomsten. Och liken samlades i
högar, inpackades i kistor eller rättare lårar, två å tre i varje,
varefter de avfördes i stora rustvagnar för att jordas.
Då lantvärnet på detta tragiska sätt smultit ihop, upplöstes det
och de obetydliga kvarlevorna avmönstrades. Och så befalldes de
återstående männen utan vidare att skaffa sig annat försvar och
näringsfång. Utan kläder att skyla sig med, sedan uniformerna fråntagits
dem, var detta inte så lätt, varför många mot sin vilja nödgades
fortsätta krigstjänsten — men nu som värvade soldater.
Denna olyckliga utgång fick idén med lantvärnet i 1800-talets
början. Det var naturligtvis galet att ensamt av detta unga, oövade
manskap göra en särskild armékår, och vidare var det oresonligt att
av dessa unga soldater fordra den pli och rådighet, som utmärka
övade soldater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
