Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbroplatsen och tullkammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid den stora branden 1746 förstördes tullhuset, men iståndsattes
snart, och 1817 hade rörelsen i Göteborg utvidgats så, att detsamma
måste påbyggas med en tredje våning.
Huset kvarstår, som bekant, ännu, men är omdanat och inrymmer
sedan flera år tillbaka en mängd enskilda affärslokaler. Det tjänade
tullen till början av 1860-talet, då nuvarande tullkammarbyggnaden
blev färdig.
Tullkammaren skulle i gamla tider på vintern hållas öppen från
kl. sex om morgonen till kl. sex på aftonen, men om sommaren från
kl. fyra om morgonen till åtta på aftonen. Alla tullavgifter skulle
bokföras och pengarna stoppas i ett hål i tullkistan eller kassan, till
vilken nyckeln förvarades av landshövdingen.
I tullen tjänstgjorde “brokikare" eller tullvaktmästare samt
packhuskarlar under överordnades tillsyn. Packhuslaget tillkom under
sjuttonde århundradet och fick sin första officiella taxa 1687.
“Ny taxa tycks senare ha upprättats 1830, men redan tio år senare
började de första protesterna avgivas mot däri fastställda belopp och
bestämmelser. Enligt den 1830 antagna taxan skulle packhuslaget
i Göteborg endast äga rätt att uppbära ersättning enligt två
tredjedelar av Stockholmstaxan. Anledningen till detta lär ha varit den
att arbetet i Göteborg kunde anses så mycket lättare. “ Sedan dess
har, som bekant, köpmännen sökt bli av med packhuslaget, för att
verkställa dess arbete med eget folk, men utan resultat.
En provkarta på de många avgifter, som ålågo handeln och
sjöfarten exempelvis i 1800-talets förra del och som till dels gingo genom
tullkammaren, lämnas här:
Maste-Skants-penningar. Beräknas för varje Mastträd och Bjälke som utskeppas ifrån
28 till 12 palm, pr styck 4’/2 öre. Mastträdets vidd mätes 12 fot från storändan,
då 3 palm räknas för varje svensk fot av berörde vidd.
Reviers penningar. Disponeras av direktionen över Göteborgs Hamn- och Älvarbeten.
För alla från utrikes orter inkommande eller till utrikes orter härifrån avgående
fartyg, pr läst 25 öre. För alla till och ifrån utrikes orter ankommande eller
avgående fartyg av minst 6 lästers drägt och däröver, pr läst 121 /2 öre.
Roder-, Båk- och Pål-penningar. Beräknas med iakttagande av de med främmande
nationer slutne traktater om reciprocitetsförhållanden:
För utländska skepp och farkoster 25, för svenska helfria (cravel) dito 9 och för
svenska halvfria (klink) dito 14 öre pr läst.
Bom-penningar. För varje farkost som lossar och lastar inne i hamnen, med drägtighet:
Över 24 läster, 75, ifrån 24 till 12 läster, 37^ samt ifrån 12 till 1 läst, 181/, öre
pr styck.
Hyra för Gods på Transit-upplag. Erlägges med hälvten av vad som betalas i
transit-avgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
