Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skeppsredare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKEPPSREDARE.
VID DEN ÄLDSTA SKEPPSBRON, däri inbegripet
Packhusplatsen, är den stora rederirörelsen koncentrerad. Där ha vi
de väldiga rederikontoren, några av skeppsmäklarna,
ångbåts-kommissionärerna och skeppsfournerarna. Någon skeppsbroadel i
samma stil som Stockholms är icke bofast här, emedan
köpmans-kontoren i allmänhet äro belägna inne i staden, men Göteborgs stora
skeppsredare uthärda gott en jämförelse, med vilken
köpmansaristo-krati som helst, lika visst som rederirörelsen är en av de kraftigaste
hävstängerna till befordran av olikartad affärsverksamhet och svensk
export.
Det moderna skeppsrederiet är nu för tiden i stort sett en
självständig näring. Förr i världen var, såsom jag i detta arbetes första
del rörande sjöfarten redan påpekat, rederiet en binäring till
köp-mansskapet. Köpmannen var sin egen redare, importör och befraktare
av sina egna båtar. Han kunde till och med vara sin egen mäklare.
“Att sjöfarten härigenom skulle bliva den lidande är, såsom Dan.
Broström en gång offentligt framhållit, tämligen tydligt, enär
köpmännens kommersiella träning var avpassad väsentligen efter
handelns krav, och följden av denna sammankoppling av handels- och
rederirörelse blev i många fall ett klent utbyte på det i fartyget
nedlagda kapitalet. Under sådana förhållanden kan man ej förundra sig
över, att det var svårt att finna nödigt kapital för utvecklingen av
vårt lands handelsflotta, särskilt då en mångfald av risker äro
förknippade med sjöfartsnäringen, vilka ej finna sin motsvarighet vid
företag på land“.
En annan olägenhet med detta slags rederirörelse var den, att
man vid övergången från segelfartyg till ångbåtar ej följde raskt nog
med. Emellertid bör man icke förringa dessa köpmäns insatser i
svenskt sjöfartsliv, ty redan tidigt hade de en levande känsla av att
ett lands handelsrörelse “frodas bäst under den egna flaggans hägn“.
De voro dock pioniärerna för göteborgsk ångbåtstrafik över huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0154.html
