- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
182

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisktorg och fiskhandel.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inne i den rymliga hallen påträffa vi det species av
människosläktet, som benämnes fiskmånglerskor och som har ett visst
släktdrag med likarne å Munkbron och Kornhamnstorg i huvudstaden.
Det är ett präktigt, visserligen något robust och grovkornigt släkte,
som aldrig slipar en replik i onödan och som inte är lätt att
munhuggas med.

Dessa “kvinnliga affärsmän" äro i allmänhet bättre än sitt rykte
och kunna vara nog så älskvärda — om man tar dem rätt.
Huruvida deras affärer äro lukrativa eller ej, vill jag låta vara osagt. Jag
har nämligen aldrig hört en fiskmånglare förtjäna ett öre — han
bara förlorar. Och visst och sannt är, att fiskmångleriet, på grund
av den oerhörda konkurrensen, inte lönar sig så bra som förr, då
fiskmånglerskans värdighet steg med beloppet på sparbanksboken
och ägande fastigheter på Stora Otterhällan och i Haga.

Under de senare åren försälja våra skärgårdsfiskare sin vara
mestadels i Fiskhamnen. Eller också avyttra de den till
partimång-lare, bland vilka en hel del äro bofasta i Göteborgs skärgård,
framför allt på Asperö, Hönö m. fl. ställen.

Fiskare liksom månglare, som vilja sälja fisk på Fisktorget, måste
lösa saluplats eller s. k. ruta, vilken betalas med ett visst belopp
pr år till staden. Denna avgift gäller också för platserna utmed
kajkanten nedanför trapporna.

Vintertiden är det ganska trist på Fisktorget. Tillförseln är
mindre. Mer än annars fyllas kajerna av huttrande, frysande, magra
individer, som avvika från den vanliga typen av självförvållad
sysslolöshet. De äro inte så fräcka och utmanande som torgens vagabonder,
bondfångarne och bettlarne, vilka inte äro så nogräknade om medlen
när det gäller att skaffa sig det obligatoriska ruset.

De nya figurerna i tavlan betrakta med lystna uttryck de bräddade
sillådorna och korgarne, som forslas in på saluplatserna. En del
närma sig försynt, en annan mera rättframt. ,

Det är arbetslöshetens offer. Mest pinsam är synen av de stackars
arbetarkvinnorna i sina nötta klädesplagg, som föga skydda magra
kroppar mot vinterkylan. 1 de avtärda ansiktena läser man nöd och
brist och ett uttryck av övergivenhet och gnagande ängslan.

För dessa är bettlandet utan tvivel påkostande. Men till fiskares
och månglares beröm får det sägas, att de inte äro så nogräknade
med en fisk eller två, även om den kastas i de nödlidandes korgar
under hårda ord och svordomar. Hjärtnupenhet hör inte till det
folkets sätt.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free