Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lilla Otterhällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LILLA OTTERHÄLLAN.
BERGET OVANFÖR Rosenlund och Hvitfeldtsplatsen bildar en
avsats till Stora Otterhällan och hade länge intet särskilt namn.
Sedan stadskvarnen uppförts på Kvarnberget, vilket i stadens
första århundrade och något mer benämndes Lilla Otterhällan,
överflyttades detta namn på berget ovanför Rosenlund. Sedan
1900-talets början, då arsenalen revs och området nyreglerades, bär det
ett nytt namn: Kungshöjden.
I sänkan mellan de båda Otterhällorna låg, som förut omtalats,
Carls port. Hade den gode borgaren väl sluppit igenom och beträtt
den ovanför porten liggande Hästbacken — så kallad efter de
hästmarknader som fordom hållits här — befann han sig på
Konungs-gatan eller Kungsgatan, vilken burit detta namn alltsedan stadens
grundläggning. På båda sidor såg han sluttningarne av de båda
Otterhällorna, vackert skogbevuxna, framför honom vid Eklundsskogen
Magasinsgatan och till höger Drottninggatan eller Vallgatan, som hon
senare benämndes. Lilla Otterhällan företedde, utom sin lummiga
grönska, intet annat märkvärdigt än den väderkvarn, som år 1670
byggts uppe på höjden av Christian Plyss, för att användas vid hans
välkända karduansberederi — med villkor likväl att “nedtaga den vid
krigstider eller när så påfordrades". Höjden låg tämligen öde i
många år, tills den i 1800-talets mitt fick ge plats för den
arsenals-byggnad, vilken i ett fyrtiotal år gav en högst imposant och
borglik-nande karaktär åt en av stadens mest observerade utsiktspunkter.
De flesta göteborgare minnas den ståtliga borgen med de långa
krenelerade mursträckorna mot allén. Hur måleriskt verkade icke de
rätvinkliga dubbeltornen i hörnen, de tvenne infartstornen åt norr
och det åttkantiga tornet på fasadens mitt åt söder, från vilken vid
högtidliga tillfällen den tretungade flaggan svajade! Och hur
egendomligt verkade icke den väldiga borggården, där tusentals
göte-borgspojkar trampat beväringsskorna, den tiden vi tyckte att till och
med fjorton dagars värnpliktsövningar om året voro för mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0195.html
