Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Va-’va’-falls? inte varit här! stammade X., slagen av denna
oerhörda fräckhet. — Har jag inte varit här, svara pojkar, har jag
inte varit här?
— Nej, i dag har magistern visst inte varit här, — svarade vi
alla.
— Och skäggen då! han 1 inte haft skägg på er i dag?
— Skägg?
— Ja, skägg. Du hade rött, och du hade blått, och du hade
grönt, och du hade ...
— Magistern är bestämt sjuk, sade C. medlidsamt.
— Vad i all världen vill detta här säga? — frågade rektorn och
betraktade ömsevis magistern och pojkarne.
— Svara nu! — röt han till C. — och tala sanning, så vitt ditt
väl är dig kärt. Har magistern varit här förr i dag eller har han inte?
— Han har visst inte varit här! — blev det bestämda svaret.
— Och vad sägen I andra? Kom ihåg, att om I talen sanning,
så kan allt förlåtas; men om 1 ljugen, så blir nog saken i alla fall
uppdagad och då... en blick av förfärlig hotelse fulländade satsen.
— Har magister X. varit här i dag?
— Nej! — blev det allmänna svaret.
X. stod alldeles handfallen, gapande i stum förvåning.
— Min käre bror — sade nu rektorn till honom — huru skall
detta förklaras? Icke kan jag tro, att gossarne skulle våga en så fräck
lögn, och icke heller att du ...
— Kanske har jag varit inne i någon annan klass — svarade X.
fundersamt.
— Ja, det är troligt, vi skola höra efter.
Båda försvunno men återkommo efter en stund. På intet ställe
hade X. varit synlig denna morgon. Åter anställdes ett skarpt förhör
med klassen men resultatet blev detsamma.
En grundlig visitation efter de omtalade skäggen blev också utan
resultat, ty de voro allt för säkert dolda.
Rektor var alldeles rådlös, och X. själv visste synbarligen icke vad
han skulle tänka.
— Men käre gossar — frågade han nästan bedjande — har jag
verkligen icke varit här?
— Nej, visst inte — försäkrade vi alla.
— Sannerligen jag vet vad jag skall tro — yttrade rektor vänd till X.
— Månne jag kan ha drömt alltsammans — mumlade denne
eftertänksamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
