Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alströmers och Wijks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man finna därav, säger en av Wijks minnestecknare, att intet bokslut med
stadens räkenskaper förrättats på hela nitton åren! Wijk svor på att det
skulle bliva ordning i spelet, och ordning blev det. Han och några av
hans anhängare vägrade helt enkelt att underskriva förbindelsen, som
erfordrades för ett lån av staten — om vederbörande ej ville antaga
ett av Wijk uppgjort förslag till reglemente för stadens drätselverk
och bokföringssätt. Ville man ha pengar, måste man underkasta sig
kontroll och granskning. Utan kontroll inga pengar. Man måste
omsider finna sig i att antaga Wijks förslag.
Bland de många företag han genomförde och vilka äro
förknippade med hans namn står nydaningen av Göteborgs hamn i
främsta rummet. Före den tid, Wijk åvägabragte förändringen, kunde
nämligen, på grund av att hamnen uppgrundats av det slam, Göta
älv under tidernas lopp fört med sig, större fartyg icke komma upp
till själva staden, utan måste ankra vid Klippan.
Wijk utarbetade riktlinjerna för älvens uppmuddring, hamnens
och Skeppsbrons ordnande, vilket genomdrevs till båtnad för
sjöfarten och handeln.
Stadens förbindelse med Västerhavet var emellertid icke det enda
som på sjöfartens område låg Wijk om hjärtat. Även för förbindelsen
med Vänern och Vättern, genom Göta älv och Göta kanal och
därmed det inre av landet, hade han öppet öga och insåg den betydelse
Trollhätte och Göta kanalverk ägde för staden. Praktiskt verkade
han för dessa vattenvägar genom sitt ledamotskap i kommittén för
uppgörande av förslag för Trollhätte slussverk och byggande, i
styrelsen för segelfartens förbättrande mellan Vänern och Västerhavet
samt såsom ordförande i Göta kanalbolags direktion. Ett av hans
fartyg var det första som år 1822, då kanalen öppnades i
Västergötland, från Göta älvs mynning seglade upp till Vänern och vidare
in på Vättern.
Stadens många institutioner ägnades oavlåtlig omsorg, och var
han sålunda ordförande i Älvstyrelsen och Sjöassuransföreningen,
vilka poster han beklädde till sin död, i Sjömanshusets och
Navigationsskolans direktioner, ledamot i kommittéen för ordnande av
stadens gator och gatubelysning, ledamot i Karantänskommissionen
samt i direktionerna för Hospitalet och Chalmerska skolan. Denna
senare anstalt, som grundats genom testamente av kanslirådet W.
Chalmers, omfattades av Wijk med livligt intresse och han var en
av dem som mest ivrade för upprätthållande av Chalmerska
testamentets helgd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>