Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alströmers och Wijks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya metoder inom skogsavverkningen och träförädlingen bröto fram, då,
som det heter på ett ställe, “ångsågen konstruerades och Norrlands
väldiga flottledsnät begynte nyskapas. Sågverken flyttades till
kusterna, urskogarnas virkesmassor hamnade, burna av älvarnas vatten,
vid samma strand, från vilken sågvarorna sändes ut till främmande
länder. Därmed var i mitten av förra århundradet världsmarknaden
öppnad för våra svenska skogsprodukter. Årtionde efter årtionde
har sett utvecklingen fortgå i stigande tempo allt intill våra dagar.
Skogens produkter äro nu i värde vår största exportartikel“.
Uppe i Norrland uppstodo efter hand verkliga arbetarekolonier.
Firman anlade järnväg från ett av sågverken till lastageplatsen
San-darne, byggde kyrkor och skolhus åt arbetarnes barnskaror, sålunda
beflitande sig om sina underlydande.
1 och med den vunna rikedomen intog James Dickson en av de
främsta platserna bland stadens köpmanskår.
Under de stunder han unnade sig vila från affärerna ägnade han
sig åt intellektuella sysselsättningar, bl. a. åt studium av engelsk
litteratur, och det var på sin egendom Överås — vilken sedermera
gick i arv till äldste sonen, filantropen James J:son Dickson — han
njöt sitt dolce far niente.
James Dickson dog 1855. Han var då nordstjärneriddare och
ledamot av Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Vid dettas
årshögtidsdag 1856 fick han följande eftermäle: “Kommerserådet J.
Dickson, såsom innehavare av en av de mäktigaste hävstänger för
uträttande av stora allmänt nyttiga ting, försummade i detta avseende
ej heller sin plikt. Även i det offentliga, då det gällde att
understödja nyttiga företag, saknades aldrig Dicksons namn. Detta
samfund bär därom ett vittnesbörd, ty då det en gång genom bristande
tillgångar hotades med upplösning och många andra rika män undandrogo
sig, var Dickson den frikostigaste och gav med full hand och uttryckte
därtill sin glädje över att han erhållit detta tillfälle att gagna sällskapet".
Hans efterlämnade förmögenhet uppgick till 2,789,000 riksdaler.
Av denna hade han donerat 100,000 riksdaler till arbetarebostäder.
Gift med Margareta Eleonora Bagge, efterlämnade han sönerna
James, Robert, Oscar och Axel D., om vilka det ordas i det följande,
samt en dotter, gift med greve Pontus von Rosen.
Det gamla Dicksonska handelshuset upphörde i slutet av förra
århundradet, då Svartviks bolag, som av Dicksonska huset
dirigerades, försålde sina sista verk i Norrland, Sandarna och Askesta. Vid
detta tillfälle pensionerades en stor mängd av forna underlydande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
