Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapliga forskningens praktiska riktning gjort sig gällande i alla
kulturländer, och just det, att västra Sverige i 1800-talets förra del
saknade större vetenskapliga samlingar gjorde detta behov mera
kännbart. Att frågan om anläggandet av ett museum här, i samband med
en permanent utställning av konstflitens alster jämte föremål för
vetenskap och konst, i Göteborg kom å bane, därtill inbjöd staden såsom
huvudort för handel, sjöfart och varuförädling, dess gynnsamma
geografiska läge och den allmänanda, varpå stadens innevånare givit så
många hedrande prov.
Det var O. I. Fåhraeus, vilken då var tulldistriktschef här och på
samma gång ordförande i Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle, som 1833 föreslog bildandet av ett naturhistoriskt museum i
Göteborg. Vid sammanträdet inom Vetenskaps- och
Vitterhetssamhället rörande denna angelägenhet framhöll han att inrättandet av
ett museum i Göteborg såsom upplagsställe huvudsakligen för de
naturalster, som voro tillgränsande naturorter egna, borde för
befrämjandet av undersökningen av dessa orters naturförhållanden bliva
fruktbärande. Förslaget vann bifall, medel anslogos till samlingarnas
grundläggande och rum uppläts i Ostindiska kompaniets hus, till att
börja med ett, sedermera, i den mån den unga samlingen
utvecklades, flera.
Den första stommen till museet var ett litet “naturaliekabinett“,
samlat av biskop Wallenstråle i slutet av 1700-talet och bestående av
uppstoppade utländska fåglar, malmarter och petrifikater. Denna
samling hade sedan ökats med ett lappskt herbarium samt en
insekts-och örtsamling, den senare av en apotekare i Uleåborg, en
fågelsamling av 1,200 species, skänkt av frih. Silfverschiöld, doktor Ekmans
dyrbara mineraliesamlingar o. s. v. Detta förknippades under årens
lopp med en del andra samlingar, etnografiska, arkeologiska och
numismatiska, samt några konstverk — en oljemålning av Ehrenstrahl,
en gipsavgjutning av Fogelbergs Apollo samt ett porträtt av Linné
— vilka bilda den första stommen till museets nu så storartade,
konstavdelning.
Själva idén till ett större museum i Göteborg med särskild
hänsyn till en permanent utställning av industrialster gavs år 1860 av
dåvarande grosshandlaren i Göteborg A. F. Erikson j:r, vilken
inlagt största förtjänsten om den stora lantbruks- och
industriutställningen i Göteborg nämnda år. Det var också han som först pekade
på Ostindiska kompaniets hus såsom det lämpligaste för ett
museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
