Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logiska avdelningen under intendent G. Sarauw, botaniska avdelningen
under professor Leonard Jägerskiöld samt mineralogiska avdelningen.
Samtliga här nämnda äro mycket framstående och bemärkta
vetenskapsmän och de äro naturligtvis i högre grad skolade för sina
uppgifter än föregångsmännen i musei första årtionden, vilka icke voro
museimän i ordets nutida bemärkelse. Men entusiasmen ägde de
nog.
Den som alltifrån barndomen haft tillfälle iakttaga Göteborgs
musei insats i stadens liv han skall med vördnad och tacksamhet
erinra sig dess skapare, både dem med andans och med rikedomens
gåvor, yttrade professor Karl Warburg en gång i en liten uppsats,
ur vilken jag skall tillåta mig citera några rader.
“Det var en krets ganska märkliga män som stod i spetsen för
museum under 1870- och 80-talen, skriver han. Främst länets
hövding, den rikt begåvade, upplyste, för all kultur livligt intresserade
greve Albert Ehrensvärd, en varm gynnare av dem, som drevo
vetenskapliga, vittra eller konstnärliga yrken inom samhället; så museets
själ, dess hederssekreterare S. A. Hedlund, vidare den store mecenaten
företrädesvis på naturvetenskapernas fält, Oscar Dickson, förnäm,
men förbindlig, den blide Eduard Magnus. Vidare John West Wilson,
den originelle, humoristiske, frikostige engelsmannen, som aldrig
riktigt kommit underfund med de svenska pronomina utan kallade
sig själv “vi“ och oss andra antingen “herrn“ eller bara vid efternamn.
Ytterligare den gamle joviale läkaren C. F. Ewert, den beläste
politikern och kommunalmannen Julius Lindström, matematikern major
Odelstierna, den vänlige, i hög grad sympatiske överste Paul Melin,
som skänkte museet dess gipsavgjutningssamling, vilken han visade
mig hedern att utvälja, museets båda stora donatorer, den urbane,
lugne August Röhss, till vilken man ej förgäves vände sig, då man
hade något på hjärtat, och den för konstens sak så varmt
intresserade, godhjärtade och humoristiske Pontus Ftirstenberg, vidare den
ivrige kommunalmannen Philip Leman, till vars kloka och
oegennyttiga råd alla lyssnade, och den oförbränneligt godlynte,
insiktsfulle Robert Fries med det briljanta huvudet, den vänsälle,
mångsidigt anlitade Max Olbers, andra att förtiga.
En musei gynnare, som tidigt lämnat styrelsen men som ännu
alltjämt var till hands när man behövde ett handtag var J. J. Dickson,
den fine och försynte gentlemannen, vars kraftiga hjälp vid
utvidgningen av musei bibliotek undertecknad aldrig skall glömma. Det
hände exempelvis att, då han uppdrog åt mig att uppgöra en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
