Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avdelning, förkovrades denna under hans inseende väsentligt vad
beträffar ej allenast det rent vetenskapliga utan även det för den
stora allmänheten åskådliga och undervisande materialet.
Han var en mönstergill museiman, heter det om honom; han gick
med liv och själ upp i sina samlingar. Han var outtröttlig i att öka
och förbättra dem, giva dem större överskådlighet och reda.
Särskilt lade han sitt intresse på fågelsamlingen och utvecklade den
därhän, att den blev den förnämsta i sitt slag i Sverige. “Som en
trädgårdsmästare odlar och ansar sina örter, gick Stuxberg i sitt
museum, vårdade sig om varje särskilt exemplar, flyttande och ordnande,
så att det hela skulle taga sig bäst ut och giva mest lärdom “.
Sina arbeten har han ägnat åt den zoologiska vetenskapen och
folkupplysningen. De förra offentliggjordes i Vetenskaps-Akademiens
tidskrifter och Vega-Expeditionens Vetenskapliga Iakttagelser, de senare
i särskilt utgivna arbeten. För ett av de förra, som berör de lägre
djurens utvecklingshistoria, erhöll han 1872 av Vetenskaps-Akademien
Flormanska belöningen; för ett annat, som berör Sibiriska Ishavets
djurvärld, tillerkändes honom 1886 av utställningskommittén i
Jekaterinburg en medalj i guld.
Nästan varje år sedan 1889 utgav han ett originalarbete, avsett
för en större allmänhet.
Anton Stuxberg dog den 29 november 1902.
Minst lika populär som Stuxberg var museiintendenten A. U.
Bååth, vilken under många år tog en verksam del i samhällets
kulturella liv. Dessutom var han bemärkt som en av genombrottsmännen
för den moderna riktningen inom vår skaldekonst.
Bååth var en betydande skald. Redan vid hans första framträdande
blev den svenska allmänheten betagen av de säregna ljud, som klungo
från den nya lyran, vilken visades ha strängarna spända för folkliga
toner, för naturens poesi. Med Strindbergs Röda Rummet och Bååths
första diktsamling, vilka framkommo ungefär samtidigt, hade en ny
tidsålder för svensk prosadiktning och poesi brutit in. Också
anmärktes det vid nämnda tidpunkt, att det var i dessa båda verk den
realistiska framställningen för första gången fullt och medvetet
framträdde och på så sätt inledde den realistiska riktningen i vår
litteratur.
Natur- och folkliv ägde en kärleksfull skildrare i A. U. Bååth.
Sina första poetiska skildringar gav han med motiv ur födelsebygdens
liv, från den yppiga skånska provinsen, vilken han i skönlitterärt
hänseende “upptäckte", så att säga, och införde i litteraturen. Alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
