Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Posten i de äldsta tiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
POSTEN I DE ÄLDSTA TIDERNA.
GENOM BUDKAVLAR och kurirer befordrades tidender folk
emellan i de äldsta tiderna. Först 1620 talas det om en
regelbunden postföring genom statens försorg mellan Hamburg
och Sverige över dåvarande gränsorten mellan Danmark och vårt land,
Markaryd. Sagda år är alltså postens grundläggningsår.
Det svenska postverket är nordens äldsta. Sexton år efter dess
upprättande blev det officiellt och år 1693 lades genom en då
utfärdad förordning grunden till en särskild poststyrelse. År 1697
förordnades Samuel Åkerhielm att vara “director“ över postväsendet i
hela riket och dess underliggande provinser.
Det gick inte fort med postgången under de första årtiondena av
det svenska postverkets tillvaro. Posten avgick och ankom endast
vissa dagar i veckan, men ofta ankom den ett helt dygn efter den
vanliga tiden.
Lika ofta blev posten uppehållen här, såsom framgår av
regeringens skrivelser år 1637 till rådspresidenten i Göteborg, i vilken
det anmärkes, att posten stundom “bliver två och stundom flera dagar
för något privat brev skull där över uppehållen". Och anmodas
presidenten att han skall tillse, att ordinarie posten bliver avfärdad
precis om måndagarne, “vad heller han haver brev med sig eller
icke“.
“För den stora mängden betydde detta ju inte så mycket, ty som
man vet var skrivkunnigheten på 1600-talet icke så allmänt spridd.
Å andra sidan hade väl frånvaron av ett offentligt, fullt ordnat
postväsen gjort sitt till att brevväxlingen även inom de skrivkunniga
befolkningslagren var ganska ringa. Och då man av ålder var van att
för brevbefordran endast lita till tillfälliga lägenheter, kände man
intet vidare men av att ingen postinrättning i vår tids mening fanns
att tillgå och hade alltså svårt att finna sig i den nya postanordningen.
“Till och med handeln, anmärker en forskare, hade måst inrätta
sig på sådant sätt, att den ej var så beroende av ordnad korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0361.html
