Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En av ättlingarna var bagarmästare och
bodde på Kvarnberget. Dennes son Adolf
C. var kontorschef vid Jonsereds fabriker
och befälhavare vid Frivilliga brandkåren.
Och ännu är namnet knutet vid
Nordstaden genom Adolfs son Carl M. Claesson,
innehavaren av den stora handelsfirman
D. T. Ahrenberg vid Kronhusgatan.
Det var under Claessonska tiden
skalden Johan Anders Wadman knöt sitt namn
till huset vid Nedre Kvarnbergsgatan, vilket
alltsedan fått heta Wadmanshuset. Han flyttade dit 1829. Emellertid
hade han kommit till staden redan 1815.
Johan Anders Wadman var, som vi veta, född den 29 september
1777 på Drottningskär vid Karlskrona. Fadern var sedermera prosten
och kyrkoherden i Tvings församling, Blekinge, Nils Adolf Wadman,
vilken uppgives ha varit “outtröttligt verksam i sitt kall, känd för
välgörenhet och oegennytta“. Den unge Johan Anders studerade vid
akademierna dels i Lund, dels i Åbo. Omkring åren 1804—5 företog
han en utrikes resa i sällskap med en broder Carl Jacob, vilken
senare bosatte sig i Kristiania, där han invecklades i en egendomlig
förgiftningshistoria, men frikändes.
Genom den utländska resan och genom långt driven hjälpsamhet
mot en god vän och studentkamrat, sedermera överfältläkaren Weltzin,
tog Wadmans arv slut, men på Weltzins förord fick han en
infor-matorsplats i Värmland och senare en sjukhuskommissariebefattning
vid armén. I denna egenskap deltog han i de svenska fälttågen
1813—14. Efter freden bosatte han sig i Göteborg, men hade här,
om man undantager informatorsbefattningen ett par år hos lagman
Stenberg, intet annat att leva av än sin penna.
Här bodde han först vid Vallgatan, sedan i Masthugget vid Breda
vägen, därefter i n:r 8 vid Norra Hamngatan och slutligen vid Nedre
Kvarnbergsgatan. Rörande hans liv i staden har jag i det
föregående anfört en och annan episod. Här utvecklades han till
den berömde skald och lokalpoet, han blev — den mest
ursprunglige humoristen i svensk diktning efter Bellman, en skald som “så
lekande förstod att spela på lyrans strängar och hos vilken ofta
så mycken verklig känsla låg dold på djupet“. Han besjöng
bägarens, naturens och jägarlivets fröjder och för allt det kvicka och
vackra som flutit ur hans penna överser en senare tid gärna med
J. A. Wadman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
