Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Göteborgspressen på 1800-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖTEBORGSPRESSEN PÅ
1800-TALET.
DET SENAST FÖRFLUTNA seklet kan med skäl kallas
tidningspressens stora århundrade, ty det var under detta tidsskede
den ställning grundlädes, vilken givit pressen namnet Tredje
statsmakten. Det gick emellertid långsamt nog att tillkämpa sig
denna makt. Trots den frihet en ny tryckfrihetslag tillerkänt pressen
kom den sig icke på ett par årtionden riktigt för med att på allvar
granska och belysa de allmänna frågorna, och när äntligen politiken
fick insteg i tidningarna, var det under häftiga strider med en
de-spotisk indragningsmakt, som 1830- och 1840-talets svenska press
tillkämpade sig den oförytterliga rättighet, vilken tillerkänts densamma
genom den i våra grundlagar inrymda tryckfrihetsförordningen.
Något som i hög grad gynnade tidningspressen ifråga om
spridningen var postväsendets välvilliga ställning till densamma. Det kom
till och med en tid, då — såsom en postal författare påvisar —
tidningarna kunde sändas under korsband med allmänna posten utan
ett öres ersättning till denna. “Förmånen grundade sig på ett
riksdagsbeslut av år 1823, men som villkor härför var emellertid
bestämt, att alla tidningsnummer skulle förses med en särskild, därtill
inrättad chartasigillata-stämpel till olika belopp i förhållande till
tidningarnas storlek. Märken efter dessa runda stämplar kan man ännu
se på förvarade exemplar av äldre tidningar. Givetvis var denna
anordning menlig för postens ekonomi och besvärlig för
tidningsutgivarna, varför stämpeln upphävdes den 1 januari 1873, då nya
grunder för tidningarnas postbefordran samtidigt bestämdes".
Pressens inträde i det politiska livet blev, som ovan antytts, riktigt
märkbart under Carl XIV Johans regemente, vilket på grund av
konungens svårighet att finna sig i det nya konstitutionella
styrelsesättet, de styrandes skuggrädsla för friare yttranden och dess
åsidosättande av grundlagens bud och ständernas önskningar framkallade
en mycket stark opposition och en oppositionell press.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0430.html
