Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Rådhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RÅDHUSET.
DEN FÖRNÄMSTA byggnaden vid Gustaf Adolfs torg är, såväl
historiskt som arkitektoniskt sett, rådhuset. Ja, från sistnämnda
synpunkt kan man till och med våga påståendet, att det är
ett av stadens ädlaste konstverk i sten — åtminstone bland de äldre
byggnaderna.
Genom sin monumentala huvudfasad, smyckad av de präktiga
kolonnerna, tilldrager det sig genast uppmärksamheten. Och den
konstförståndige erkänner obetingat att det — som så ofta sagts —
är en typ för ädel och god arkitektur, erinrande om sin ursprunglige
upphovsman, Nicodemus Tessin den äldre.
Trots sin tvåhundrafemtioåriga tillvaro är detta rådhus emellertid
icke stadens första. Två äldre, för sekler sedan ur stadsbilden
utplånade byggnader äro dess föregångare. Den äldsta låg i Stora
torgets sydöstra hörn, nära hamnkanalen. Således mitt emot nuvarande
rådhuset. Byggnaden hade flyttats från Nylödöse i Gamlestaden, men
förmodligen ansågs den för enkel för Gustaf II Adolfs nya stad och
fick därför stryka på foten för en ny tvåvånings timmerbyggnad,
vilken åren 1624—25 uppfördes på samma plats. Den beskrives som
en vacker byggnad med brant tak och takryttare. Utanför ingångarna
voro utbyggda trappor med järnbalustrader och till stadskällaren ledde,
förmodar jag, särskilda nedgångar. För utsmyckningen hade en
tysk konstnär hitkallats.
Omkring 1660-talets mitt började stadens styrande tänka på att
skaffa jurisdiktionen ett värdigare residens än denna träbyggnad.
Under förberedelserna härtill inträffade i maj 1669 den väldiga
eldsvåda, som lade halva staden i aska, däribland rådhuset med alla
de protokoll som där förvarades, och denna olycka påskyndade
givetvis planerna på den nya rådhusbyggnaden.
Den tilltänkta tomten — nuvarande rådhusets plats — ägdes av
ingen mindre än rikskansleren Magnus Gabriel de la Gardie, vilken
redan 1666 till staden sålt densamma med ett tillhörande hus av trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0475.html
