Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgmästare och råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av de initiativrikaste och dugligaste borgmästare staden någonsin
haft, desslikes en av dem som längst beklädde ämbetet. Han
medverkade vid tillkomsten av flera nyttiga inrättningar, var klok och
skicklig, allestädes närvarande, kulturellt intresserad, poetiskt begåvad
o. s. v.
En annan av borgmästarne på 1700-talet, Aron Holst, var
märklig så till vida, att han — enligt en uppgift av Gjörwell, som jag
antecknat ur “Det levande Sverige" för 1798 — genom ett
eftertryckligt tal på rådhuset den 23 juni 1743 “lyckades kväva en
jäsning i Göteborgska borgerskapets sinnen, som då ville förena sig
med den upproriska dalallmogen För detta tackade kung Fredrik I
honom, när denne året därpå besökte Göteborg.
Tidigare hade Holst tjänstgjort vid Göteborgska amiralitetsstaten
och medföljt en eskader på expedition. Härunder utspejade han i
Amsterdam varande danska köpmansskepp och gav därigenom
Gathen-hjelm tillfälle att kapa dem.
Att orda om alla Göteborgs främste styresmän i de gångna tiderna
kunde vara lockande nog, men det skulle föra oss för långt. Något
skall jag emellertid våga mig på, några uppgifter om en del av de
mest bemärkte männen i magistraten från 1800-talets början.
Den förste av justitieborgmästarna som efterträdde den ärevördige
Carl Gustaf Brusewitz — den förste av denna gamla Göteborgssläkt
som beklädde borgmästareämbetet — hette Hans Hummel och var
född i Stora Lundby, en bit från Göteborg, året 1743. Fadern var
kyrkoherde. Han började sin tjänstgöring vid rådhuset här redan
vid tjugotvå års ålder, först som underskult, sedan som stadsnotarie,
politieborgmästare och slutligen justitieborgmästare. Före sin
utnämning till politieborgmästare hade han emellertid under tjugo år
tjänstgjort som landssekreterare i Göteborgs och Bohus län.
Naturligtvis intog Hummel, på grund av sitt ämbete, en hög
rangställning i Göteborg, men även i andra avseenden gjorde sig namnet
gällande i samfundslivet. Var borgmästaren en högt skattad
styresman, var sonen, stadsnotarien Arvid Hummel, i ännu högre grad
uppburen som en kvick och framstående vitterhetsidkare och krönikör.
Denne borgmästareättling var i slutet av 1700-talet och i början
av 1800-talet det skinande ljuset i staden, och om honom heter det,
“att det är han som skriver vers och teaterpjäser, utövar den vittra
kritiken, dränker landshövdingen i en satir, han som korresponderar
med Gjörwell, uppvaktar Leopold, håller tal om prinsars uppfostran"
o. s. v. Onekligen var den unge Hummel utrustad med ett ljust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
