Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgmästare och råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härjämte utvecklade han en betydande verksamhet som författare
på skönlitteraturens, historiens och de sociala frågornas fält. Ej minst
fördjupade han sig i arkivstudier rörande Göteborgs hävder och har
gjort betydande historiskt-judiciella utredningar. Så är hans arbete
om “De styrande och de styrde“ i Göteborg åren 1621—1748 ett
vetenskapligt arbete av stort intresse.
Sitt förnämsta livsverk har emellertid Wieselgren utfört på
nykterhetens och fångvårdens fält. Vid chefsskiftet i fångvårdsstyrelsen
1885 hade nämligen W. blivit kallad till högsta ledningen av
fångvården och då för tiden fanns väl i Sveriges land ingen lämpligare
därtill än han. På detta område har han genomfört många reformer
och hyllade därvid den principen, att så mycket som möjligt isolera
fångarna från varandra för att förhindra deras ytterligare
demoraliserande och därmed deras återfall i brott.
Född den 26 mars 1843, började han tjänstgöra här 1872 och
avled vid ett tillfälligt besök den 10 oktober 1910 i Göteborg strax
efter avtäckningen av Peter Wieselgrensbysten.
En annan mycket uppmärksammad och framför allt populär domare
var framlidne rådmannen Alfred Söderberg. Den som på hans tid
övervar förhandlingarna på hans avdelning i rådhusrätten imponerades
av den högreste mannen i domarsätet, som aldrig fattade sin höga
ställning pedantiskt torrt, formalistiskt stelt eller juridiskt kallt, utan
göt liv i förhandlingarne och mellan de allvarliga momenten
förmådde sprida ett humoristiskt ljus över dem, vilket verkade
uppfriskande. Parterna sågo med största förtroende upp till denne man,
som skulle döma i deras sak; den slipade, utstuderade brottslingen
behövde hela sin fyndighet för att avvärja hans skarpa, stundom
sarkastiska angrepp, och den stackare, som av nöd eller lättsinne
drivits till brott mot samhället, kunde av denne människovänlige
domare vänta mycken barmhärtighet. Ty rådman Söderberg förstod
mer än mången annan att skilja mellan lagens bokstav och anda.
Jag kan så mycket mer betyga detta, som jag många gånger
under hans tid, såsom tidningsman, refererade åtskilliga mål.
Alfred Söderberg var född i Åmål 1832 och blev justitierådman
här 1883 samt ordförande å rådhusrättens tredje avdelning.
Påförslag till polismästare för Göteborg år 1882 erhöll rådman Söderberg
21,000 röster och sattes upp på första förslagsrummet. Den tredje i
ordningen, Elliot, fick emellertid, som bekant, detta ämbete.
Praktiskt prövad var rådman Söderberg utom magistraten mycket
anlitad av’ det allmänna och enskilda förtroendet. Han var sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
