Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmän och köpenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tolvtes regering fullständigt besvikna. Men därtill buro
Göteborgs köpmän ingalunda skulden. Den unga stadens köpmansstånd
hade visat gott gry i köpenskapens konst, men krafterna och resurserna
uttömdes fullständigt under de evinnerliga krigen. Det var inte lätt
att driva handel den tiden. Överallt möttes köpenskapen av en
mängd förordningar och reglementen, vilka i sin välmening hotade,
att strypa den; därtill kommo de betydande kraven på borgarne från
regeringens sida, oerhörda skatter, grossörernas förluster genom
engelska, sedermera även svenska kapare, den tyngande inkvarteringen
av egna trupper och främmande krigsfångar, järnhanteringens
nedgång, missväxt o. s. v.
Det stod illa till redan i 1700-talets första år. Huru skulle det
icke då se ut i slutet av tolvte Carls regering? Landet tedde sig,
för att tala med Görtz, Carl XII:s olycklige finansier, som en belägrad
och nära uthungrad fästning, där var och en måste underkasta sig
en gemensam förknappningsregime, och där varje enskild äganderätt
måste upphöra, för att möjliggöra det allmännas bestånd.
I all villervallan, som var störst när skottet smällde i löpgraven
vid Fredrikssten och ändade den svenske krigarkonungens liv, blev
det statsmaktens första uppgift att, som Arnberg påpekar i sin bok
om Frihetstidens politiska ekonomi, ordna samhällsskicket, rubbat,
för att ej säga upplöst, av
enväldets överdrifter, att avvärja de
mångtaliga fienderna, eller
tillfredsställa deras rovgirighet, att
återställa rikets finanser och det
allmänna förtroendet, båda
krossade av despotismens
våldsför-fattningar, samt slutligen att
åter-liva en tillintetgjord handel och
pånyttföda näringar, så
ruinerade, att de ej förmådde
tillfredsställa innevånarnes enklaste
behov.
I detta fredens arbete fingo
statsmakterna en god hjälp i
landets näringsidkare, ej minst
Göteborgs, vilka givetvis
ingenting högre önskade än att bota
revorna från de svåra tiderna.
Abraham Grill
(köpman; direktör i Ostindiska kompaniet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
