Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmän och köpenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastingsmarknaden i Kristinehamn och Hindersmässan i Örebro, där
parterna träffades, gjordes de stora affärerna upp. Sedan fördes
järnet till järnvågen och trävirket till masthamnar och brädgårdar,
där allt lagrades till skeppningartia under den ljusa årstiden.
De intjänade rikedomarna skapade, som förut sagts, ett starkt och
förmöget borgarstånd, vilket gjorde handelssocieteten till en makt i
samhället.
Denna societet blev icke sammansluten i förening eller gille, såsom
det hette, förrän 1661, då Kiöp- och Handelsgillet stiftades. Denna
korporation utvecklades sedermera och omfattar, historiskt sett, fyra
tidsskeden, varunder korporationen i varje skede har olika namn.
Det första, under ovanstående benämning, räcker från 1661 till 1734,
det andra, Handelssocietetens, ifrån 1734 till 1846, det tredje,
Handelsföreningens, från 1846 till 1900-talets början. Den sistnämndas
fullmäktige ha under 1800-talets senare del lett korporationens öden,
men tiden krävde en modernare representation och så uppstod 1906
Handelskammaren, vilken övertagit och utvidgat Handelsföreningens
fullmäktiges funktioner och förfäktar det nutida göteborgska
näringslivets intressen. I korporationens historia avspeglas Göteborgs
storartade kommersiella utveckling från 1600-talets mitt till våra dagar.
Köp- och Handelsgillet tillkom i skråväsendets gyllene tid, då
alla näringsfång voro underkastade lagar och reglementen, vilka vi
med vår beprisade näringsfrihet finna både orimliga och omöjliga.
Enligt Handelsgillets “articlar" voro alla i staden bosatte handelsmän
skyldiga att tillhöra gillet och kvalifikationerna för medlemskap och
rätt att driva handel voro åtta års tjänst hos någon handlande.
Därefter skulle adepten i fyra år ha varit köpsven. Alltså minst tolv års
träning för facket.
Men icke nog härmed. När han anmälde sig hos stadens
presidenter och senat för erhållande av burskap, skulle han förete gillets
åldermans och bisittares intyg om sitt redliga förhållande, hur länge
han tjänat och genom vilka medel han ärnade försörja sig.
Dessutom skulle han uppvisa ett försvarligt gevär för tjänstgöringen i
borgerskapets militärkår, erlägga sex daler i burskapspenningar och
framställa två löftesmän, som gingo i borgen för hans framtida
välförhållande och skatternas’inbetalning.
På gillets förslag utsåg magistraten åldermän och bisittare —
motsvarande Handelsföreningens fullmäktige på 1800-talet — och
skulle dessa bevaka handelns intressen, se till att rätta priser höllos
å varorna, pröva vikt och mål, hålla efter bönhasar o. s. v. Åldermän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
