Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En minnesrik domän i Nordstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några medel, och anklagelserna gingo ut på icke mindre än ansvar
för bristande redovisning, tjuvnad, bedrägeri, förfalskning samt krav
på 400,000 riksdaler bancos återbetalning till Hall. Rätten dömde
till fullständig redovisning. Parterna gingo till hovrätten, som
återförvisade målet till göteborgsrätten. Dennas dom gick åter emot
utredningsmännen och åter blev det vad till hovrätten.
Under processens gång hade i förbigående sagt konkursen
slutförts, i det de prioriterade fordringsägarne fått fullt och de
oprioriterade åttiofem procent.
Året 1824 föll hovrättens utslag. Hall tilldömdes 330,544 riksdaler
banco, sedan återstående skulder betalts, och utredningsmännen
dömdes betalningsskyldige en för alla och alla för en. Därjämte skulle
till Hall överlämnas ett par mindre sågverk, som ännu icke hunnit
realiseras, samt den ännu massan icke avhända Masthuggshamnen.
För övrigt skulle han ju efter sin mor få Gunnebo.
Utredningsmännen vädjade till högsta domstolen, där de
emellertid hade föga hopp att vinna rättelse. En advokat, en ganska
fiffig herre vid namn Lundström, hade emellertid arbetat i bakhåll
och förmodligen fått Hall, som vistades i Stockholm under svåra
förhållanden, för sig själv. På annat sätt kan ej förklaras det
tillkännagivande i Stockholms Dagligt Allehanda i februari 1826, vari
John Hall på det uttryckligaste förklarade, att han haft orätt emot
kuratorerna i massan och att han med dem ingått försoning och fått
deras förlåtelse.
Detta väckte ett oerhört uppseende i landet och det blev många
utläggningar. Enligt en version skulle “Hall ha mottagit 250,000 rdr b:co.
En annan uppgift är, att han själv skulle fått 100,000 rdr b:co, att
50.000 betalts till ovannämnde Lundström, 25,000 till advokaten
Backman och 30,000 till hans fordringsägare. Samtidigt skulle det
ordnats så, att han kunde flytta ut till Gunnebo, som ännu var prytt
med de dyrbara konstverken av Desprez och Sergel. Om de
uppgivna summorna äro korrekta, synes omöjligt att kontrollera. Att de
icke varit små och att Björnberg tillskjutit det mesta, kan man sluta
därav, att hans förmögenhet efter denna tid synes blivit ganska ihålig“.
Enligt en sannare version skulle förlikningen ha ingåtts vid en finare
middag på Blå porten i Stockholm, där Lundström övertalat Hall att
antaga 200,000 riksdaler, under Lundströms muntliga löfte att göra
upp ackord med Halls återstående fordringsägare, mot det att Hall
transporterade alla fordringsanspråk mot Carnegie och Björnberg på
Lundström. Hall gick in på detta och Carnegie betalade pengarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
