Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock skall det villigt erkännas,
att en och annan polisman
genom intelligens,
urskiljningsför-måga, nit och folkligt uppträdande
höjde sig över mängden. Och
det bästa var att dessa kunde
vara lika populära hos tjuvar och
skälmar som hos den övriga
allmänheten och att de, blott och
bart genom makten av sin
personlighet, förmådde hålla packet
i styr.
En slik personlighet var den
för ett sjuttiotal årjsedan bekante
polisgevaldigern Jäderin i
Stockholm, om vilken en hans mera
bemärkte ättlingar en gång
berättat för den som skriver detta,
att han vid ett tillfälle infångade sju banditer, ställde upp dem i en
rad och konvojerade dem in till huvudstadens häktelse. Detta gjorde
han alldeles ensam, men litade givetvis på sin stvrka och sina eroda
Rudolf Öberg
(den förste polisdomaren i Göteborg)
dubbelpipiga pistoler.
För att nu anföra endast ett
exempel.
Betydligt över den tidens
allmänna polistyp höjde sig
emellertid ordningsmaktens förmän, de
s. k. polisfiskalerna, vilka
genomgått en högre bildningsgrad och
genom visat skarpsinne och andra
personliga egenskaper vunnit
förmanskap i polisen. Göteborg
kunde under 1800-talets förra del
uppvisa tvenne polismän av den
högre typen: polisfiskalerna Greiffe
och Flygare. Båda voro dugliga,
populära, skarpsinniga och
företagsamma och den ene av dem
gav till och med en hel stadsdel
— Flygarns Haga — sitt namn.
C. E. V. Lundberg
(den förste centralpoliskommissarien i Göteborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
