Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Norra Larmgatans grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORRA LARMGATANS GRANNSKAP.
VID GRÄNSEN AV Hultmans holme mot söder mellan den här
i forna tider utflytande Vallgraven och Norra Larmgatan —
vilken tillsammans med Östra och Södra Larmgatorna i en
båge följde fästningsmuren och vilken fått sitt namn därigenom att
man vid ofrid och eldsutbrott allra först på denna gata slog alarm
medels trumning — vid denna gräns låg fordom ett gammalt
pittoreskt hus, i vilket Chalmerska institutet residerade åren 1823—69,
innan det fick sitt nuvarande hus vid Storgatan.
Dessförinnan hade huset vid Larmgatan ägts av snickarmästaren
Niklas Hultman, den som givit Hultmans holme sitt namn. Huset
avbilda vi här. Det ser inte oävet ut, som bild betraktad, med sitt
kanalparti och sin sköljflotte. Det är två män av forna dagars lägre
borgerskap, som skrivit in sina namn i denna stadsdels krönika.
Den ene är kopparslagaren C. E. Lilja — en originell karl, utrustad
med en otrolig verksamhetslust och ständigt bärande på högtflygande
mekaniska idéer. Det var han som fyllde vassarna vid
Packhusplatsen och planlade densamma. Den andre är snickaren Niklas
Hultman, med vilken vi nu skola sysselsätta oss.
Båda bodde här. Hultman i sitt ovannämnda hus. Lilja helt
nära, i ett hus vid Sillgatans, nuvarande Postgatans ändpunkt.
Båda gjorde mycket väsen av sig i tiden. Den ene i 1700-talets
slut. Den andre vid 1800-talets mitt och något tidigare. Båda levde
alltså i en tid, då hantverket som näringsfång betraktat spelade en
mera betydande roll i samfundslivet än nu och då hantverksmästarna
gjorde anspråk på en ledande ställning i städerna vid sidan av de mera
högmögende. De forna skråna med sina yrkesskolade massor, sin
tvångsorganisation och sina stränga reglementen voro ock en makt att
räkna med, isynnerhet om åldermännen voro kommunalt och politiskt
intresserade.
Hantverkets män i ledande ställningar gjorde också mycket mera
väsen av sig än nu. De ingrepo i stadens angelägenheter, voro inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0647.html
