Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningtorget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förseelsen, fick bagaren ränna gatlopp eller sitta i bagargalge. Ja,
det fanns en stadga, gällande för amiralitetsbagaren i Karlskrona,
vilken så sent som vid 1700-talets mitt hotades med livets förlust,
om han tog mindre mjöl till brödet än bestämt var.
Huruvida bagargalgen och dess bur, i vilken den felande bagaren
inneslöts för att upprepade gånger doppas i kanalens vatten, verkligen
kommit till användning här, kan jag inte bevisa, men jag anför
sägnen ändå.
Ett stenkast från nämnda ställe hade stadens slakthus i mer än
ett århundrade sin plats.
Slakthus och reglementen för slaktareyrkets utövande funnos här
snart sagt från stadens barndomstid. Dessa stodo i samband med
accisen eller avgiften för rättigheten att i stad försälja vissa inhemska
varor, vilken också upptogs å kött. Alla kreatur, som infördes i
staden, skulle slaktas av stadens slaktare i ett särskilt slaktarhus,
varefter accisen uppbars av slakthusets tillsyningsman. Sedan stod
det vederbörande fritt att sälja köttet, men icke till vilka priser som
helst. Magistraten hade taxor för det, alldeles som för brödet.
W. Berg uppger att en Peter Lubreker upprättade det första
slaktar-ämbetet i Göteborg, med honom som ålderman, och nämner därefter
som åldermän bl. a. Christoffer Ungewitter — ett namn som i två
sekler gått igen i Göteborgs köpmansvärld. Namnen synas hava tyskt
ursprung och vittna om, att tyskar både då, liksom många gånger
senare, i Göteborg med förkärlek utövat slaktaryrket.
Slaktarämbetets vapen synes här i en avbildning, och dess sigill
från 1685 visar en man, som med en yxa slår ett kreatur i huvudet.
Den siste slaktaremästaren, som vann inträde i ämbetet, var en
Johan Fritz Carlson, vilken testamenterade ämbetets låda och
handlingar till Göteborgs museum efter skråförordningens upphävande.
Det första slakthuset i Göteborg uppfördes 1726 nära
Drottningporten, snett emot nuvarande apoteket Vasen vid Nils Ericsonsgatan.
Sannolikt var det av trä och mycket primitivt. Sedan detta hus
befunnits olämpligt, beslöto myndigheterna 1774 att ett nytt slakthus
skulle uppföras på Kronobageriets tomt i hörnet av Köpmansgatan.
Detta, vars utseende framgår av bilden, var i likhet med det äldre
uppfört av trä med en större slakthall, från vilken tvenne gårdsflyglar
voro utbyggda.
Inrättningen, som helt visst tillfredsställde den tidens anspråk,
förstördes vid eldsvådan 1813, varefter ett provisoriskt slakthus eller
rättare träbod uppfördes utanför Drottningporten, där statens järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
