Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningtorget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande Nils Ericsonsgatan — vilket bageri tjänstgjort från 1694 till
1896, då hotell Kung Karl byggdes på tomten — hade redan på
1820-talet ordnats till byggnadskvarter. Och år 1856 uppläts torgets
norra sida till den station åt Västra Stambanan, som här
planerats.
Denna banlinje, som gjorde slut på den antediluvianska diligensen
och de oerhört mödosamma resorna med den från Göteborg till
Stockholm, påbörjades den 30 april 1855 nära Alingsås. Den 1
december 1856 blev den första bandelen Göteborg—Jonsered färdig
och uppläts för allmän trafik. Sedan öppnades undan för undan
nya bansträckor och den 8 november 1862 var Västra Stambanan
färdig i sin helhet.
Några dagar dessförinnan invigdes emellertid järnvägen under
stora festligheter, värdiga anläggningens stora kulturella betydelse,
icke minst för vår stad. Den 3 november sistnämnda år avgick ett
väldigt extratåg, varpå landets mest lysande notabiliteter med konung
Carl XV i spetsen befunno sig.
Det blev en festlig färd genom landet. Vid alla stationer hälsades
tåget med parader, salut och fyrverkerier, och då det den 4 november
på aftonen brusade in på Göteborgs station, möttes resenärerna av
väldiga människoskaror.
Stationshuset, som uppförts redan 1857 efter ritning av arkitekten
A. W. Edelsvärd och invigts den 4 oktober 1858, var festligt smyckat.
Likaså banhallen.
På långsidan mitt emot ingången från väntsalarne var, enligt en
samtida skildring, upprest ett tempel, under vars valv stodo
bröstbilder i marmor av Carl XIV och Oscar I, förenade av en i målning
utförd ängel, som höll fridspalmen över det svenska riksvapnet.
Ovanför lästes inskriptionerna: “Brödrafolkens fader" —
“Stambanornas grundläggare", och därunder: “Den 4 november 1814“ —
“Den 30 april 1855“. Mitt emot på andra sidan i banhallen lästes
inskriften “Land skall med lag byggas“ på ett band som svävade
över ett draperi av riksvapnet och unionsflaggor. På pelarne voro
sköldar uppsatta med alla de städers och landskaps namn, genom
vilka Västra Stambanan går. I övrigt voro alla pelare klädda med gröna
lövgirlander och flaggor. Över banhallens inre gavelfasader lästes
“Den 4 november 1862“ och över de yttre konungens och hans bröders
namnchiffer. På västra sidan utanför banhallen voro uppresta stänger
med girlander och flaggor; längst bort bakom den yttersta
vändskivan var en ställning uppförd med blått draperi. Mitt i banhallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
