Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / 705 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gubben Blom och hans hotell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfällen, utan ock lika länge den enda tillgängliga lokalen för
konserter och musikföreställningar samt även andra slags sammankomster,
var i det hela taget ett ganska gott musikrum, men ytterst enkelt
såsom balsal. Dock ansågs den på den tiden även i detta avseende
ganska fin.

I saknad av all ornering voro väggarne målade i en ljus
grönaktig färg med en rad lampetter kring väggarne, i vilka vid
högtidliga tillfällen sattes vaxljus. Vid salens ena kortsida var en estrad,
på vilken de förnämsta bland fruarna sutto. Utmed långsidorna löpte
bänkrader, på vilka de dansande damerna togo plats. På salens
läktare voro musikanterna placerade, och dit plägade även några av
de jungfrur, som åtföljt sitt herrskap för att hjälpa damerna vid
avpälsningen, smyga sig upp för att titta på dansen.

Beyerböckarna (på sin tid i Göteborg mycket populär musikertrio)

Janne Blom hade således i ungdomen bevittnat mycken glans
och lyx, levnadslust och levnadsglädje, men själv hade han icke tagit
djupare intryck därav. Ty när fadern dog och han övertog hotellet
och den stora festivitetssalongen, var han redan en utpräglad enstöring,
som undvek människorna och
hade sitt huvud för sig. Kanske
berodde det därav, att han sett
all härligheten på avstånd i det
lilla mörka krypin, som var
beläget bakom läktarne i
Blommens sal, där han genom ett
titthål i väggen iakttog allt som
hände där nere på den
samlingsplats, som för honom utgjorde
en god del av världen, och där
han, själv osedd, tillbragte en
stor del av sitt liv. Däruppe
hade han ock inrättat sitt
ungkarlsrum efter sin egen originella
smak.

Det vore emellertid synd att
säga att gubben Blom i sitt
enstöringsliv hängav sig åt
ofruktbara grubblerier. Nej, vetgirig,
som sådana naturer ofta äro,
var han en ivrig tidningsläsare
och blev omsider en lika ivrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>