Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Västra Hamngatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“gamla goda tiden", då snart sagt all affärsrörelse vilade på det
enskilda förtroendet, då bonden och småborgaren sågo upp till den
store handelsmannen som till en Gud och förtröstansfullt lade hela
sin ekonomiska välfärd i hans händer — för såvitt inte snålheten
tvingade dem att rent av lägga pengarne på “kistbotten".
 |
| Göteborgsbankens och Sveas hus |
Bankirrörelsen koncentrerades givetvis i de stora städerna. I västra
Sverige låg Göteborg med sina många och solida handelshus
närmast till för den strävsamma befolkningen i Västergyllens, Hallands
och Bohusläns bygder. Flera handelshus kunde således mottaga
och förvalta hundratusentals riksdaler besparade penningar från
småfolket i Västergötland, och dess blotta namn var gott som guld, dess
redbarhet bliven till ett ordspråk.
Vid sidan av de stora handelshusen verkade de enskilda bankirerna,
vilka, sedan de blivit rika på olika slags affärer, sysslade med
diskon-teringsrörelsen. Denna låg i händerna förnämligast på mosaiska
trosbekännare, av vilka göteborgsköpmännen Magnus och Jacobson
voro de mest bekanta. De judiska bankirerna stodo i förbund med
varandra, understödde ömsesidigt med råd och dåd och deras
utlåningar sträckte sig aldrig högre än till 10,000 riksdaler pr hand.
Kunderna utgjordes i allmänhet av mindre köpmän, brukspatroner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0752.html
