Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavi domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överdel något liknar Tyskans, samt den väldiga huvudportalen med
sina fyra fristående kolonner av skotsk sandsten.
Kyrkans inre företer ett väldigt rum, till vilket ljusflöden inströmma
från alla sidor. I koret äro anbragta tio joniska kolonner, vilka bilda
en förträfflig bakgrund till altarets ståtliga skulpturverk. Detta
ut-göres av två cheruber, som knäfallande sträcka sina händer mot ett
fristående kors, om vilket en ängel fäster en svepduk. Fonden
framställer en strålande sol, delvis inhöljd i moln med serafhuvuden.
Enligt traditionen skulle altarprydnadens tre huvudfigurer eller
åtminstone de två cheruberna utgöra delar av ett monument i
Domkyrkan över kommerserådet Colin Campbell, Ostindiska kompaniets
egentlige stiftare, vilken under den senaste tiden av sitt liv var bosatt
i Göteborg. Vid den stora branden 1802 skulle dessa figurer ha
räddats.
Enligt en samtida beskrivning över det Campbellska monumentet
skulle detta ha bestått av en tre alnar hög och tre kvarts aln bred
fot av grön marmor med kommerserådets vapen samt däröver en
grupp i gips framställande en gråtande genie, som stödde sig mot
en urna på en bruten kolonn. Bakom skymtade framstammen av
ett skepp med galjonsbild. Som man ser nämner denna beskrivning
varken cheruber eller änglar i moln.
Altarets båda rococoänglar härstamma alltså icke därifrån. De
prydde istället altaret i den gamla kyrkan och räddades vid branden.
Enligt vad professor A. L. Romdahl konstaterat vid en undersökning
äro de utförda av hovbildhuggaren J. A. Masreliez — känd från sina
dekorationsarbeten å Stockholms slott och fader till målaren — under
den berömde Carl Hårlemans ledning. Den sistnämnde hade utfört
ritningen till altaret i 1750-talets början.
Professor Axel Magnus Fahlcrantz, som var en mästare på det
kyrkliga ornamentsbildhuggeriets område, arrangerade på 1820-talet,
med användande av de båda räddade änglarna såsom huvudfigurer,
altarprydnaden i sin helhet, liksom han modellerade predikstolen.
Utom nämnda altarfigurer, räddades två ljusstakar av silver,
vägande 344 lod och år 1683 skänkta av några kyrkans vänner, en
kalk, gjord 1679, och en dopskål, gjord 1688. Av andra dyrbarheter
från äldre tider, som kyrkan äger, må nämnas en oblatask i
renässans, med ett adligt och ett borgerligt vapen och med årtalet 1634
inristat, en härlig rikt driven vinkanna med årtalet 1774 samt en
gammal målning.
Kyrkan fick 1816 sin orgel, byggd av mästaren Johan Eberhardl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
