Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnasium och biskopssäte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elementarläroverk. Annars var den mest känd under namnet Svenska
skolan, förmodligen som motsats till Tyska skolan, vilken underhölls
av tyska församlingen. Namnet följde sedan med till den nya
läro-verksbyggnaden vid Hvitfeldtsplatsen.
Gamla gymnasiet var ganska trångbott. Lärjungarna hade ej stora
vackra klassrum som i våra dagar. Man skrankade — berättar en
äldre krönikör, Cederblad— “helt enkelt av en större skolsal, såsom
t. ex. den stora på undra botten åt väster till, vilken genom bräder
var indelad i ej mindre än fem klasser. Det var på den tiden, då
man till och med om vintern började undervisningen kl. 5 om
morgonen och fick trava till lärdomshuset i det kolsvartaste mörker, ty
gatuupplysning kom naturligtvis icke då i fråga. Det ven om knutarna
i den tidiga morgonen, och de små skolparvlarne hade utom mörkret
oftast att kämpa med de förenade naturföreteelserna snö och blåst.
Men vad gjorde det! Man gick ju att finna ljuset, och man fann det
också, tack vare den latinska grammatikan, sången och färlan.
Hunnen till ort och ställe, var man givetvis så ofantligt docil. Också
gällde det ju livets allvar, ty med få undantag voro lärjungarna
prästämnen. Andra än präster behövde icke veta någonting: man kunde
bli en bra medborgare, utan att kunna skriva och läsa, och man
kunde bli en sådan, utan att också kunna sjunga. Sången tävlade
annars kanske icke med latinet, men åtminstone med färlan om
rangordningen. Lärjungarne fingo ibland till och med låta höra sig
offentligen, icke blott på examina, utan vid andra tillfällen, såsom å
de sedvanliga Långfredagskonserterna, då lokalen var “Gymnasii stora
sal eller stora Biblioteket", en lokal, som längre fram i tiden
understundom uppläts till även främmande musikgörare eller resande
artister".
Biblioteket ifråga hade 1728 tillkommit genom en donation av
biskop Eric Benzelius d. y.
Förövrigt må sägas, att intet läroverk i vårt land erhållit så stora
och rika donationer som Göteborgs. Den största av dessa är den
förut helt kort berörda Hvitfeldtska stipendiedonationen, vilken gavs
enligt testamente 1664 av Bohusläns märkligaste kvinna på sin tid:
Margareta Hvitfeldt.
Denna tillhörde en ansedd dansk-norsk släkt och föddes på godset
Skjelbred i Norge den 5 november 1608. Gift med danske
adelsmannen Thomas Dyre, sedermera amtman i Dragsmark, Bohuslän,
bosatte hon sig på godset Sundsby å Tjörn, vilket hon tillika med
en mängd strögods i samma landskap ärvt efter sin moder. Änka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
