Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gymnasium och biskopssäte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fondens kapital uppgick år 1921 till ej mindre än 2,291,759
kronor.
Margareta Hvitfeldt dog den 16 november 1683 och vilar jämte
sina anhöriga i ett av henne själv uppfört gravkor vid Valla åldriga
kyrka på Tjörn. Hon har fått många eftermälen, ej minst i de
otaliga sägnerna, vilka dock i mångt och mycket torde ge en
vrångbild av Sundsby sluga, manhaftiga och viljekraftiga härskarinna.
*
Mitt emot den forna gymnasiebyggnaden, eller närmare bestämt
Västra Hamngatan 17, är vårt biskopshus sedan något mer än hundra
år beläget. Det är alltså säte för stiftets styresman.
Biskopsdömet eller Superintendenturen, som det i stadens första tid
benämndes, upprättades redan 1620 av Göteborgs grundläggare, vilken
under detsamma lade södra delen av Västergötland, Askims,
Säfve-dals, Östra Hisings, Vätle, Ale, Flundre, Marks, Bollebygds och Kinds
samt Mo härader i Skara stift. Efter 1645 tillkom Halland, efter 1658
Bohusläns södra del, eller Sunnerviken, varemot Mo härad
återgick till Skara stift, samt 1693 norra delen av samma län, eller
Norrviken. Sistnämnda år bestämdes alltså stiftets nuvarande gränser.
Superintendenturen upphöjdes, som förut sagts, 1665 till biskopsstift.
Den förste kyrklige styresmannen, doktor Sylvester Johannes
Phry-gius, vilken utnämndes till superintendent 1620, lär under de två
första åren ha bott i Fässberg, eftersom han hade nämnda pastorat
till prebende. Sedermera bodde han i ett “trähus i Göteborg",
antagligen nära Domkyrkan. Därefter hade stiftets styresman,
såsom jag i kapitlet om Gustaf Adolfs torg berättat, sin bostad vid
Stora torget, men denna förintades vid 1669 års eldsvåda och
återuppbyggdes ej. Biskopen erhöll istället 150 daler silvermynt i
hushyra och tog sin bostad förmodligen i Örgryte. Åtminstone nämnes
landeriet Säfvenäs såsom biskopssäte under biskoparna D. Wallerius’
och J. Poppelmans tid.
För att göra biskopens bostad mera fast, inköptes 1734 genom
allmänna medel och sammanskott från stiftets präster säteriet
Sannegården på Hisingen, där tre biskopar, Jacob Benzelius, G. Wallin
d. y. och Eric Lamberg bodde. Härifrån skötte biskoparna de
episko-pala angelägenheterna till 1780, varefter biskop J. Wingård fick
inflytta i ett nytt biskopshus, som uppförts å tomten Östra Hamn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0790.html
