Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnasium och biskopssäte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifter utgjorde “länge de hörnstenar, på vilka samtidens teologer
byggde sin större eller mindre dogmatiska färdighet".
Bruhns efterträdare, Gustaf Daniel Björck, tillhörde den högt
aktade göteborgssläkten med detta namn, om vilken jag förut ordat.
Son av lektorn här, titulärprofessorn E. D. Björck och Elisabeth
Santesson, föddes Gustaf Daniel B. 1806, verkade 1831—42 i
födelsestaden såsom läroverkslärare och präst, varefter han var kyrkoherde i
Uddevalla. År 1853 blev han teologie adjunkt vid Uppsala universitet
och tre år senare biskop samt kyrkoherde i Fjärås och Tölö.
“Biskop Björck deltog såsom självskriven ledamot i prästeståndet
i fyra ståndsriksdagar 1856—1865 och tillhörde inom ståndet de i
politiskt avseende mera liberale, otvivelaktigt icke utan påverkan från
sin broder, den frisinnade ledaren i borgarståndet, och det påstods,
att biskopen plägade komma upp till riksdagen mycket konservativ,
men blev under riksdagens lopp genom samtal med brodern
borgmästaren betydligt liberalare. Så talade han bl. a, för
representationsförslaget 1865. Av ståndet brukade han inväljas i bankoutskottet.
Han blev av Göteborgs och Bohusläns landsting invald i Första
kammaren 1866, men drog sig efter första riksdagen tillbaka,
uteslutande ägnande sig åt arbetet för kyrka och skola.“
När han dog 1888 var han seniorn bland rikets biskopar både
till ålder och ämbetsår.
Om Björcks ståndpunkt i kyrkligt och teologiskt hänseende voro
nog meningarne mycket olika, “men i en sak skall ingen
meningsskiljaktighet råda, nämligen rörande den vördade biskopens fromma
och hjärtegoda sinnelag. Uppriktigare gudaktighet har väl
näppeligen bott i någon människas håg, och i fråga om hans hjälpsamhet
och välgörenhet gäller det i fullaste mening, att hans vänstra hand
ej visste vad den högra gjorde", hette det i ett hans eftermäle.
Stiftets nuvarande biskop Edvard Herman Rodhe är född i
Efve-röd i Skåne 1845, vart fil. d:r 1871, teol. kandidat 1877, prästvigd
samma år, kyrkoherde i Karlshamn 1879, kontraktsprost 1882 och
kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai församling 1884. Han var endast
43 år, då han 1888 utnämndes till sin post, efter att förut ha varit
på första förslagsrummet till biskop i Visby.
“Utom lärdomsmeriter, lysande förståndsgåvor och representativ
förmåga besitter han en andlig vältalighet som få, och detta i
förening med hans blida och på samma gång fasta och nobla karaktär,
hans fördragsamhet mot olika tänkande, hans hjärtegodhet och vinnande
väsen gör honom värdig att upptaga den avlidne biskopens mantel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
