Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omkring Kungsgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helt nära det Dahlgren-Lindströmska huset, vars undra våning
omdanats till affärslokaler, medan den översta sedan året 1915
disponeras av Hvita bandet, reser sig i Korsgatuhörnet ett annat bemärkt
hus, vilket med sitt mansardtak, vars röda färg fördelaktigt
harmonierar med fasadernas gråa puts, och de vackra
guirlandutsmyck-ningarna tar sig riktigt vackert ut och ger vittnesbörd om att tidens
nya rop på ett arkitektoniskt vackrare Göteborg ej förklingat ohörda.
Detsamma äges av Evangeliska Brödraförsamlingen och uppfördes
1911. Dess företrädare, en anspråkslös tvåvåningsbyggnad, ägdes
av samma församling och var i religiösa kretsar allmänt bekant under
namnet “Salen“, medan andra, isynnerhet av den yngre generationen,
knappast anade att predikolokalen i husets andra våning var en av
Herrnhutismens få återstående borgar i vårt land.
Med denna byggnad skiftade hörntomten här för tredje gången
fysionomi, dock utan att frångå sin ursprungliga karaktär av
herrn-hutarplats. När första gången den för sin tid egendomliga
församlingen fick sin fristad här i Göteborg lät en Sven Lindhult, som
ägde tomten ifråga, uppföra en enkel byggnad och i densamma
inreda en predikolokal åt herrnhutarlärans bekännare. I denna lokal
togo församlingens andaktsstunder sin början den 12 september 1787
och pågingo till den 20 december 1802, då den stora eldsvådan, som
lade hela andra kvarteret i aska, bröt ut. Det såg bekymmersamt
ut för herrnhutarne att få någon ny lokal, men genom en energiskt
bedriven insamling, till vilken medel inflöto från skilda håll i landet,
kunde ett nytt hus byggas på samma tomt. Den nya bönesalen,
som sedermera i mera än ett sekel användes, öppnades den 13
november 1804. Den gamla salen, som var försedd med orgel, var
enkel och anspråkslös — allt i överensstämmelse med de religiösa
läror, som här förkunnades av församlingens predikanter.
Vid tiden för herrnhutismens uppkomst stod det religiösa och
sedliga livet i Göteborg just inte högt. Pietism och rationalism
kämpade om herraväldet. Och så kom herrnhutismen som en
gensaga mot sedeslösheten och det ytliga och lättsinniga fritänkeriet. Den
religiösa rörelsen under nämnda beteckning härstammar från Herrnhut
i Tjeckoslovakien och grundades för cirka tvåhundra år sedan av ett
antal för sina religiösa åsikters skujl förföljda böhmare och mährer,
vilka för att få fri religionsutövning utvandrade från sitt hemland och
av greve N. L. von Zinzendorff erhöllo tillåtelse att slå sig ned inom
området för hans stora gods Bertelsdorff. De uppgjorde en särskild
samfundsordning, i vilken fördragsamhet och gemensamhetskänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
