Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Manegen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När detta tjänat ut, byggdes manégen vid Larmgatan, vars
omgivning med de skräpande vallämningarna var föga inbjudande. Men
det brydde stadens jeunesse dorée, vilken begagnade manégen som
ridhus, sig föga om. Manégen var livligt frekventerad både om
dagarna och kvällarna. Man övade sig i ridkonsten, ty denna
ingick förr i högre grad än nu som ett viktigt led i den välsituerade
ungdomens uppfostran. Och om kvällarna uppträdde i regeln något
cirkussällskap, ty smaken för arenans konster har alltid varit ganska
utpräglad i denna stad.
Ridundervisningen bestreds i 1800-talets förra hälvt av en
stallmästare vid namn Klinteberg, vilken var en första rangens hästkarl,
men också en mustig krabat, vars grovkornighet och fula uttryck
kommo mången liten societetsdam att hissna — innan hon blev
van vid det. Det var emellertid icke ungdomen allenast, som övade
sig i hippologien. Även äldre, stadgade grossörer, ämbetsmän och
präster räknades bland den hetlevrade stallmästarens elever.
Under det halva sekel manégen existerade uppträdde en mängd
mer eller mindre populära cirkussällskap och av dem som en äldre
generation ännu minnes äro Foumiéres och Leonards omgivna av
den starkaste glansen. De gamle veta också att berätta om
undersköna cirkusdamer och djärva, ståtliga jockeyryttare, vilka förvredo
huvudena på den tidens herr- och dampublik. Foumiére gav
storartade pantomimer såsom Mazeppa och Wilhelm Tell. Men framför
allt drog han folk med en som hette “Amerikanska apan“. Dennas
roll spelades av en ung man som hette Springer och som besatt en
nästan övermänsklig vighet och smidighet.
Mycket populär var också gamle Gauthier, vilken jag sist såg
uppträda här i Göteborg i ett tält nära Hagakyrkan, före
Storgatu-områdets bebyggande. Gubben var mycket gammal och varje år
firade han sin 80-åriga födelsedag på en mängd ställen, då gubben,
dagen till ära, dansade på lina iklädd träskor. Om vintern höll han
till i manégen vid Larmgatan. Det berättades förövrigt om Gautier
att han i Stockholm vid 89 års ålder hoppade över fyra hästar och
vid 93 år slog saltomortal och dansade på lina.
En gång anlände till staden en cirkus Guerra, vars direktör och
förnämsta magnet, en lika skicklig som charmant och bedårande
skolryttarinna Magdalena Cremzow, togo in på Göta källare.
Sällskapet gjorde stor lycka, ej minst den sköna Magdalena, för vilken
stadens jeunesse dorée råkade i eld och lågor. Men ryttarinnan, har
en gammal göteborgare berättat, hade en beundrare i den bistre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
