- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
886

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle Port.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av porten. Röster började från flera håll höjas mot den vandalism,
som tillämnades. Magistrat, drätselkommission och stadens äldste
rådslogo i ämnet och sedan Lilja förklarat sig villig sälja porten
till staden, fick man kronans medgivande till dess fortsatta bestånd.

De som vördade stadens minnen trodde sig ha räddat
Kungsporten, men i själva verket började nu den egentliga striden om dess
vara eller icke vara. Och som ofta i dylika fall spelade kostnads^
frågan in. Det gällde att restaurera minnesmärket, så att det
verkligen kom att pryda sin plats, men de förslag sakkunnige uppgjort
• ställde sig alldeles för dyra för att borgerskapets äldste skulle kunna
gå med på dem. Man hade ju heller inte så gott om pengar i staden
den tiden!

Hur man vred och vände på saken, fingo portens motståndare
ånyo vind i seglen. Och så beslöto borgerskapets äldste portens
rivning •- för andra gången. Detta var emellertid mera än vad några
borgare kunde smälta, varför de beslöto att hos landshövdingen
begära, att saken finge avgöras av stadens borgerskap på allmän
rådstuga.

Arbetet med ena portflygelns rivning hade just börjat, då
lands-hövdingeämbetet med anledning av den nämnda skrivelsen förbjöd
vidare åverkan. Stadens myndigheter hävdade emellertid sin rätt att
utan rådstugans hörande riva porten och meningsutbytet om denna
rätt tog ganska skarp form invånarna emellan. Magistraten hade
biträtt borgerskapets äldstes beslut och fordrade dess utförande. Så
blev också k. bfhdes beslut och den 4 december 1838 gick
drätselkommissionen i författning om att porten skulle jämnas med jorden.
Raseringen tog tid, ty de gamla murarna voro mycket starka och de
väldiga sandstensblocken, som klädde byggnaden, mycket tunga.

Så föll porten undan för undan: den vackra altanen med sin
kopparbetäckning och sin balustrad, rustningen, siraterna och
bildverken. De båda stenlejonen från portkrönet tillvaratogos och pryda
numera norra vallporten vid skansen Kronan. På flera andra sätt
kommo förövrigt de gamla murarna till gagn. Stenarna användes
till kajskoning, när Skeppsbron byggdes, och det bastanta
koppartaket inbringade ej så litet pengar.

Men många av den tidens göteborgare hade svårt att glömma
den gamla porten.

Jag tyckte det kändes som en saknad, när det minnesrika
huset försvann, sade en gamling en gång. Det föreföll mig som
måste man nödvändigtvis passera det långa, halvdunkla portvalvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0886.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free