Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teatern i Kungsparken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEATERN I KUNGSPARKEN.
ER ÄN SEX ÅRTIONDEN ha förflutit sedan den äldsta
Göteborgs nuvarande teatrar första gången öppnade sina portar
för en feststämd och förväntansfull publik. Skådebanan,
vilken framträdde på stadens kanske vackraste plats, hade kommit
till stånd genom enskildes offervillighet och alla gladde sig åt detta
vittnesbörd om samhällets levande kulfurintresse.
Såsom förhållandena vid 1800-talets mitt gestaltade sig var det
inte lätt att taga upp frågan om en ny teater. Ett ekonomiskt
oväders-centrum låg över landet och urladdade sig i 1857 års svåra kris,
av vilken Göteborg icke minst berördes. Diskussionen började
emellertid. Det mest vägande ordet sades 1855 i en liten kalender Götha
— ett slags motsvarighet till den Bonnierska Sveakalendern — där
S. A. Hedlund, den för allt mänskligt intresserade kulturkämpen, drog
i härnad för en ny teater.
Sedan han inledningsvis påpekat att Göteborgs innevånare “nöja
sig med en lokal, som, andra dess egenskaper att förtiga, är i hög
grad otrevlig och sålunda mera avskräckande än inbjudande
allmän-heten“, hävdar han att teatern, om man studerar kulturhistorien, varit
ej blott ett uttryck av sin tids bildning, liksom varje annan yttring
av människoandens verksamhet, utan ock är ett mäktigt medel att
inverka på tidens åsikter och känslor, vare sig till gott eller ont.
Och slutligen uttalar han det önskemålet, att då en teater finnes
inom ett samhälle, är det av vikt, att den ledes av samhällets bäste
män. Han ansåg att teatern alltför väl kunde vara en stadens
angelägenhet och att Göteborg var tillräckligt stort och förmöget för att
äga en stadsteater.
Tanken tog fast form. Om jag inte tar fel var det den för några
år sedan avlidne konsuln Gustaf Krafft senior som var en av de mest
drivande krafterna i det konsortium som förde saken framåt och ett
aktiebolag bildades med ett kapital av 100,000 riksdaler banko.
Man uppdrog åt arkitekten och byggmästaren B. C. Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:23:51 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0030.html
