Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern i Kungsparken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så var teatern redo att gå
sina mångskiftande öden till mötes.
Den tiden spelades endast två
kvällar i veckan, därefter fyra. Kalla
vinteraftnar ville det god hälsa till att sitta
på teatern, ty man eldade ej. Gamle
Czapek, med vilken jag ett par gånger
samtalade om gamla teaterminnen,
berättade också, att de sutto i orkestern
i pälsar och överrockar.
Stjernström stod väl hos både
Thalia och Fortuna, och sejouren som
pågick under två månader lämnade
ett lysande resultat, har en gammal
göteborgare, som då var med, berättat.
Repertoaren, på förhand inspelad, gav
tillfälle till rik omväxling, och vilka trupper hade icke den lycklige
direktören att skicka i elden! Vid sidan av honom själv sådana
utmärkta förmågor som en Gustaf Kinmanson med fru; Pousette med
fru; Lagerqvist med fru, en ovanligt ståtlig scenisk uppenbarelse;
mamsellerna Nerman, sedermera grevinna Taube; Freja Ryberg, Maria
Hammarfelt m. fl. Ludvig Josephson, den sedermera så berömde
regissören, gjorde då sina första lärospån, och Axel Boman, längre
fram en av svenska scenens yppersta “bon vivanter“, hade tillfälle
visa, vilka förutsättningar han satt inne med. Ja, det var en
glanstid för svensk scenisk konst.“
Början lovade alltså gott för den nya teatern och flera
omständigheter bidrogo till att ställa horoskopet ljust för framtiden. För
den svenska dramatiska litteraturen hade genom namn sådana som
Blanche och Börjesson öppnats en blomstringsperiod, skickliga
översättare inledde på svenska skådebanan en rik flod av främmande verk
och de svenska teatersällskapen — ej minst de i landsorten — leddes
av intelligente och skicklige män, omgivna av framstående konstnärer,
vilkas namn aldrig skola förblekna.
Uggleskrien mot teaterns förläggning utanför Vallgraven hade
tystnat och det var ingen som påstod mer, att bron som ledde till
teatern var livsfarlig att passera under mörka vinterkvällar. Det hade
nämligen inom parentes sagt funnits ett parti som ovillkorligen ville
lägga den nya teatern i Brunnsparken och som bland andra anförde
ovan nämnda skäl för sin mening. Läget utanför Vallgraven ansågs
Edvard Stjernström
(i mannaåldern)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
