Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hillbergska tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Almlöf
liga sångkrafter för vår publik,
men gick icke iner än fem gånger.
Detta tal var nog genomsnittssiffran
för ett styckes livstid under Hillbergska
tiden — om man undantar Främlingen
— och den store direktören fick lära
sig vad det vill säga att hålla
göte-borgarne med dramatisk kost. De
hade blivit ofantligt kräsmagade.
Det stora dramat, Calderons “Livet
en dröm“, Giacomettis “Corrado”,
Jolins “Ung-Hanses dotter” o. a., fick
under Hillbergs tid, som man kunde
vänta när han själv var med i elden,
ett överlägset utförande och har
outplånligt ristats in i minnet hos dem
som då voro med.
Flera av artisterna i sällskapet blevo
då liksom längre fram mycket
uppburna. I första planet stodo Louise
Fahlman och Thekla Falck, den
förstnämnda inom skådespelets, den andra
inom operans gebit. Många av oss
— Ja, kommer Hillberg hit,
skulle det vara ett nöje att
förlora tio tusen kronor på honom.
Experimentet möttes även med
de högsta förväntningar. Och de
svekos heller icke. Den 9 okt.
1880 blev en stor dag i
göteborgs-teaterns annaler. “Främlingen“,
Dumas’ bekanta komedi, stod på
programmet och spelades
mästerligt. Emil Hillberg och fru
Fahlman firade verkliga triumfer i
huvudrollerna, ensemblen var
helgjuten och uppsättningen stilfull.
Hillbergs nästa program
upptog Werdis opera “Rigoletto“, i
vilken han presenterade sina
ypper-Operan mottogs med starkt bifall,
Knut Almlöf
(som Harpagon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
