Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ranft teaterägare i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ypperlig diktion, egenskaper som göra sig bäst gällande i uppgifter
som ligga för hans skaplynne — exempelvis den unge prästen i
“Dönviks prästgård11 och “Kristian 11“ i Adolf Pauls skådespel. Till
dessa egenskaper kan han lägga ytterligare två, som aldrig förfelat att
göra starkt intryck på publiken: en ståtlig figur och en präktig stämma.
Emellan de allvarligare sällskapen kom Ranftska operetten med
gamla och nya saker. Vill man vara rättvis får man erkänna att
operettavdelningen tidvis skötte sig bra och att ensemblen i flera fall
kunde anstå vilken större teater som helst. Den som under
1900-talets första årtionde fullständigt erövrade publikens hjärta var fröken
Wifstrand, som blev en verklig operettprimadonna. Temperament
och grace och smidighet och skådespelartalang har hon överflöd av,
som bekant.
Året 1909 den 15 september firades Stora teaterns
halvsekeljubileum av direktör Hj. Selander, som det året förhyrt teatern. Alla
biljetter blevo tidigt utsålda till betydligt förhöjda priser. “Då det
led mot spektaklets början vimlade redan planen framför teatern av
droskor, bilar, till fots anländande och skådelystna, alldeles som det
brukar vara utanför Börsen, när någon riktigt fin bal skall gå av
stapeln, och inne i den trista vestibulen och i trapporna frasade det
av siden. Salongen gav alltså i stort sett det rätta intrycket. Herrarne
voro i allmänhet i frack och vit halsduk, bland damerna var däremot
förbislringen något större.11
Eestföreställningen inleddes med Webers Jubelouverture, spelad
vid teaterns invigning 1859, varefter direktör Selander föredrog en
prolog av K. G. Ossian-Nilsson.
På programmet stod ett av C. R. A. Fredberg för jubiléet författat
stycke benämnt “Lars Gathenhjelm“. Personerna voro följande:
Anders Börjesson Qathe, skeppsredare i Onsala.................. Hr Malmgren.
Kersti, hans hustru............................................ Frkn Anderberg.
Kristen Gathe 1 hans söner, senare adlade IHr Winge.
Lars Gathe I Gathenhjelm IHr Hammarén.
Anna Thalena, hans dotter ..................................... Frkn Sternvall.
Anders Thoresson, löjtnant vid Göteborgs Amiralitet, Thalenas
brudgum.............................................. Hr Lund.
Ericus Bergius, pastor i Onsala ............................... Hr Ljungberg.
Margit, Gathes fosterbarn...................................... Frkn Söderberg.
Sven i Hammarkulla, skeppare .................................. Hr Albert Stål.
Ingela, hans brorsdotter ...................................... Frkn Nenzén.
Börje från Råö, gammal äntergast .............................. Hr Alftan.
Nils Knape, skeppare........................................... Hr Pilo.
Peter Tillroth, inspektor vid Göteborgs-tullen................. Hr Gunnarsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
