Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ranft teaterägare i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en hel rad konstverk Andresen infört i vårt dekorativa
teatergalleri. De flesta leva blott i minnet, ty det är ju fondernas
och kulissernas öden att målas om och om igen. De leva och
fängsla, i motsats till många andra konstarter, för stunden, alldeles
som de dramatiska konstnärernas prestationer.
Att räkna upp alla de teaterstycken, Andresen givit den dekorativa
ramen, är inte lätt. Men särskilt erinrar man sig Hamlet, Cyrano de
Bergerac, Johannes, Romeo och Julia, Axel och Valborg, Macbeth,
Erik XIV, Fänrik Stål, Gamla goda tiden, Stormyrtösen, Lars
Gathen-hjelm, John Hall, I ostindiska kompaniets dagar m. fl. För att nu
inte tala om dekorationerna till de Engdahlska revyerna, de
fantasifulla arrangementen vid sommarfesterna i Lorensbergs park samt
panoramat över Göteborgs hamn å Baltiska utställningen.
Andresen är född i Bogense 1865. Efter studier vid Tekniska
skolan i Köpenhamn samt en målarskola där, kom han till den
framstående danske teatermålaren Carl Lund för att utbilda sig i sitt
blivande fack. Hos Lund arbetade han i tio år. Hit till Göteborg
kom han första gången 1897, då Stora teatern restaurerades, kom
sedan hit upprepade gånger för dekorativa uppdrag och blev, på
dåvarande maskinmästaren Martin Carlsons tillskyndan, år 1899 på
allvar bofast här.
I raden av de utmärkte teatermålare som tidigare verkat här — en
Kahleis, en Algrenson, en Rasmussen — intager han det främsta
rummet.
När Ranfts resande operettsällskap uppträdde här och var i landet,
syntes på dirigentposten en trygg, allvarlig man med militäriskt
utseende. Han förde taktpinnen med en kraft, livlighet och energi som
trots frånvaron av uppseendeväckande yttre åthävor ryckte med och
elektricerade och man märkte genast att han hade alla fullkomligt i
sin hand: solister, kör och orkester.
Den mannen är Fr. Tobiæsson. Omdömena om solisternas
prestationer kunna växla, kritiken över det sceniska utförandet i sin
helhet av en och annan operett kan vara nog så skarp, men om
Tobiæssons förmåga att hålla ihop det hela, att få fart på en operett,
utan slitningar mellan de agerande på scenen och orkestern, råder
ej mer än en mening. I det fallet är han beundransvärd och det
berättigar honom till en mycket framstående plats bland svenska
musikdirigenter.
Fr. Tobiæsson är skåning, vilket också framgår av hans solida
väsen. Han har skåningens respektingivande trygghet, seghet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
