Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exercisheden och Vasastaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gensägelse den, som längst
bevarats i vårt minne, helst och
bäst. Inför detta lysande
ut-ställningsminne framträder
hågkomsten av vår egen
Göteborgs-utställning sex år tidigare med
blekare färger. Vilket
emellertid inte hindrar att vi, som äro
något till åren, gömma
göte-borgsminnet i fråga som något
särskilt dyrbart och vackert.
Denna utställning var
Göteborgs första industriella. Det gällde att visa vad rikets andra, men
i fråga om svensk handel och sjöfart första stad hade att bjuda
främlingen av materiell odlingsflit: industriell företagsamhet och
yrkesskicklighet.
Den inledande diskussionen om utställningens tillblivelse erinra
vi oss mycket väl. Vi ta inte fel, då vi säga, att frågan allra först
diskuterades inom den för yrkenas utveckling och konstslöjdens höjande
alltid vakna Hantverksföreningen, vars mest insiktsfulla medlemmar
tvivelsutan ansågo att föreningen icke på ett lämpligare sätt än
genom en utställning av hantverksalster kunde fira sitt
tjugofemårs-jubileum.
Utställningstanken fick också sitt första offentliga uttryck genom
Hantverksföreningens mångårige sekreterare,
kommunaluppbörds-kassören J. A. Julin; därefter togs frågan upp i Tekniska samfundet,
vilket vid behandling av densamma anlade de stora riktlinjerna.
Utställningen blev plötsligt ett stort samhällsintresse, ett allmänt
önskemål, till vars förverkligande starka krafter sattes i rörelse.
Göteborg var ett föregångssamhälle i mångt och mycket, ergo:
skulle man göra en utställning här, skulle den bliva till heder för
staden. Därom voro alla ense. Resurser funnos ju. Pengar ha
sällan saknats här, ej heller offervillighet för stora allmänna syftemål,
och i Exercisheden hade man en förträfflig utställningsplats.
Så vart frågan mogen. Och sedan allt genomtänkts med den
affärsmässiga grundlighet, som är så utmärkande för Göteborg, gick
man till verket. De främsta ledande männen inom bestyrelsen blevo
länets dåvarande hövding, greve Gustaf Snoilsky, professorn vid
Chalmers, Aug. Wijkander, och den mångfrestande köpmannen P. Em.
Lithander, av vilka den sistnämnde med känd energi påtog sig den
Lantbruksutställningen å Heden 1871
(Entréen; efter samtida teckning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
