Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exercisheden och Vasastaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från denna stund stå de anmälda medlemmarna av kåren under
krigsartiklarna."
Aret 1862 fick kåren av Göteborgs damer en vacker fana, som
genom landshövdingskan Fåhræus överlämnades och nu förvaras på
Göteborgs museum.
Skyttarna voro mycket populära, men en och annan av de
schartauanska prästerna voro avgjorda motståndare till rörelsen. En liten
anekdot från ett prästmöte i Göteborg i 1860-talets början, berättad
av en gammal tidningsman, bestyrker detta. Vid ett tillfälle under
mötet satt Viktor Rydberg å Handelstidningens vägnar med penna
och papper vid referentbordet, och därunder hade Mufti, skaldens
hund, som smugit sig in, tagit plats. Skarpskytteväsendet stod på
mötesprogrammet, och mer än en av de vördige fäderna uttalade sina
ovänliga känslor däremot. Till sist upphävde en av stiftets schartauaner,
kateketen Ivarsson i Majorna, sin genomträngande nasalstämma
och skrek:
— Detta skarpskytteväsendet, det är av djävulen!
Men då sprang Mufti fram och upphävde ett skall, som överröstade
hela mötet, och det behövdes en fyra, fem vaktmästare att köra ut
honom. Muftis herre, mot vilken allas blickar riktades, vände förlägen
ansiktet ned mot papperet och mumlade några milda förebråelser
mot sin fyrbente vän.––––
De flesta som ledde kompanierna tillhörde stadens köpmanskår,
men även män i andra ställningar intogo ledande platser. Så voro
rektor C. J. Meijerberg, med. doktor J. C. Lundblad, grossh. L. G.
Bratt, kamrer E. J. Nordenfelt, grossh. P. M. Koch och Aug. Carlson,
ingeniör C. A. Möller, postmästare J. A. Lindqvist, possessionaten
F. S. Adelskiöld, grossh. R. M. Wahlgren, S. F. Svalander, Barth.
Dahlgren och F. O. Strömman m. fl. kompanichefer. I 1870-talets
början, då S. A. Hedlund var kårens ordförande, räknade den sju
kompanier.
Bland dessa män äro C. J. Meijerberg och S. A. Hedlund
namnkunnigast. Hedlund förblev göteborgare, Meijerberg återigen förläde
rätt snart sin verksamhet till Stockholm, där han skaffade sig
berömmelse som reformator av huvudstadens folkskoleväsen. Meijerberg,
om vilken jag längre fram skall berätta litet mera, var en ovanligt
helgjuten och kraftfull personlighet, desslikes ivrig främjare av idrott
och fysisk utbildning. Skarpskyttesaken omfattade han med energi
och hänförelse och deltog kraftigt i kårens utbildning i fullt militärisk
riktning. Fruktan var honom fullkomligt främmande, varom följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
