Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Södra Vägens början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konserthuset tillhör egentligen inte det gamla Göteborg, men det
ger mig utgångspunkten till en liten berättelse om
musikförhållandena här i äldre tider.
Något musikliv i egentlig mening förekom icke under det
första århundradet av stadens tillvaro. Musik idkades väl något i
hemmen på de gamla instrumenten, klavikorden, klavicymbalen o.
s. v., men i övrigt fick man nöja sig med orgelspelet i kyrkorna,
sången av skolungdomen och musik någon gång av stadsmusikanten.
Ofta upprätthölls organisttjänsten av musikaliskt bildade prästmän,
men från året 1717 antecknas det, att en musiker Johan Anton Bonn
är organist vid Domkyrkan. Staden hade emellertid redan tidigt sin
officielle stadsmusikant med sina medhjälpare — fiollekare,
trumpetare och harpeslagare — vilka fingo göra musik vid festliga
tillfällen, kungabesök o. s. v. Ingen musik fick utan hans tillåtelse å
offentliga platser anordnas, han skulle göra musik onsdag och lördag
på stadshuset, han skulle från rådhusbalkongen och Gustaf Adolfs
torg in- och utblåsa marknaderna samt under högtidsdagar i
Domkyrkan anordna mässingsmusik att tillsammans med orgeln beledsaga
psalmsången. Tjänsten indrogs i 1900-talets början.
Bland stadsmusikanterna på 1600-talet må nämnas Michel Schulz,
på 1700-talet Henrik Peter Leiditz och La Hay samt på 1800-talet
Gabriel Bohm.
Bland organisterna vid Domkyrkan efter Bonn må nämnas Bengt
Liedner, den store skaldens farfader på 1730-talet, samt Olof Liedner,
skaldens fader, på 1750-talet. Det är den sistnämnde hedern
tillkommer för sina försök att väcka till liv ett allmännare intresse för musik
genom att ge regelbundet återkommande konserter.
Exemplet följdes med god framgång av hans efterträdare i
em-betet Carl Dikman och Henrik Bäck samt kantorn Anders Bonge.
Vidare av den skicklige och mångsidige musikläraren Benedictus
Schindler på 1770-talet. Från sistnämnda tidpunkt kan man räkna
ett mera blomstrande musikliv, i det en hel krets av musikvänner
uppstår särskilt inom de förnäma Alströmerska kretsarna, vilka vid sina
assembléer med förkärlek spelade och sjöngo.
I början av 1800-talet var en skicklig violinist C. M. Lundholm
själen i musiklivet och under hans medverkan stiftades 1809
Harmoniska sällskapet. Litet senare stiftades Musikaliska
övningssäll-skapet, Orfei vänner och Giintherska sångsällskapet, lett av organisten
i Christine Georg Gunther. Under denna period lät Jenny Lind
höra sig här 1839.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
