Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Södra Vägens början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Popularitet hos gamla och hos unga
han förvärvat har med älskvärdhetens makt; •
han lärt våra barn att efter noter sjunga,
lärt oss litet var att taga takt i akt;
han har komponerat festkantaters mängd
och som lön med ordnar blivit rikt behängd.
Han har gjort musik vid små och stora fester,
skördat ej blott guld, men lagrar ock därvid; —
han har varit ledare för vår orkester
i så väl von Ostens som Gaudelii tid —––
svårt är att bestämma, vad han utfört bäst,
Sundbergska kvartetten dock han älskat mest!
Josef Czapek dog den 6 juli 1915.
Genom hans bemedling hade flera utländska musiker av hög rang
hitkommit, bl. a. den berömde Friedrich Smetana — Böhmens
nationelle tonsättare — och August Meissner, längre fram som
orkesterledare i Berns stockholmspublikens förklarade gunstling.
Smetana — född 1824, död 1884 — levde länge i de äldsta
generationernas minne som en snillrik, fängslande personlighet, vilken
utövade en omfattande och befruktande verksamhet här såsom lärare
i musik, ledare av sångföreningar och konsertgivare.
August Meissner hitkom i slutet av 1850-talet från Tyskland och
anställdes vid den av Czapek år 1855 bildade stående orkestern.
“Från första stund, berättar en hans levnadstecknare, blev den
unge tysken med det intressanta artisthåret, den svärmiska blicken
och den eleganta stråkföringen publikens gunstling, och det var ej
minst för violoncellens skull som det blev på högsta modet att i
rikets andra stad besöka Smetanas och Czapeks
kammarmusiksoaréer.
Göteborg har i alla tider varit känt för sina vackra flickor, så
ock den tid, då August Meissner kom hit. Men det var isynnerhet
en, i vars mörka, granna ögon han såg djupt. Flickan hette Abela;
men har man sagt a, så får man säga b — Abela Backman, dotter
av franske konsuln i Göteborg, Charles Backman och hans maka,
den sköna emigrantdottern Mathilde de Serre. Hon besvarade hans
kärlek, och de unga tu blevo ett.“
Vi ha förut sett, huru N. J. Gumpert till en viss grad medverkade
till Czapeks hitkomst. Det ger anledning att nämna, att de israelitiska
kretsarna här sedan gammalt intresserat sig för musikens konst. Så
var det pianisten Sara Magnus-Heinze som 1859 anordnade den
konsert, varvid den sedermera världsberömda Kristina Nilsson —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
