Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wohlfartska Plantaget och Flygarens Haga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, ty trakten var ett kärt tillhåll för alla slags skälmar, tjuvar och
rånare, vilka lågo på lur i bergen ovanför och på grund av den fria
utsikten obehindrat kunde göra sina iakttagelser.
Området bebyggdes så småningom, men ännu på 1830-talet funnos
endast några få småhus på själva Hagaheden, ett par vid
Landala-ledet och ett par på Sprängkullen. Emellertid avgränsades områdena
efterhand och fingo de nuvarande namnen. Hasselbladska ängen
i väster, mellan Hagakyrkan och Viktoriagatan fick sitt efter en
handlande Hasselblad, som ägde Anneberg vid nuvarande Haga
Kyrkogatan, eller Annebergsgatan, som den hette tidigare. Flygarens Haga,
som låg på och omkring nuvarande Vasaplatsen, uppkallades på sin
tid efter poliskommissarien A. F. Flygare, vilken ännu i slutet av
1850-talet ägde hus på tomten n:r 112 och där även drev en
inbringande handelsrörelse. Flygare var en mäktig man i trakten, av
banditer och skälmar lika fruktad som sin företrädare Greiffe.
Skojar-backen slutligen hade fått sitt namn efter det rackarliv, som levdes
i backarna och kåkarna vid Landalaledet mot gränsen till Brantdala,
precis på samma plats som nuvarande Vasaparken. Däruppe bedrevs
lönnkrögeri; slagsmål och knivskäringar hörde också till ordningen
för dagen.
Flygarens Haga erbjöd en egendomlig blandning av idyll och
kåkstad. På sin krokiga sträckning genom samhället — från
nuvarande Storgatan i öster och upp till Brantdalagränsen —
kantades den förut omnämnda Kallens gata i sin nedre del av trevna hagar
med yviga trädgrupper och bra underhållna hus bakom staketen; i
den övre återigen av ganska bofälliga kojor, som lågo i klungor på
bergknaltarna. Kallens gata var huvudleden, men där fanns en till,
Sandgången, i nuvarande Vasaplatsens nedre del, vilken gick i
motsatt riktning åt Kungsparken.
Bland byggnaderna observerades ett gammalt trähus, vilket i många
år inrymde den Dahlanderska tapetfabriken, onekligen den mest
bekanta i Göteborg på 1800-talet. Den hade grundlagts av handlanden
Jonas Dahlander — född 1796, död 1873 — vilken drev tapethandel
i en butik vid Södra Hamngatan, allmänt kallad Tapet-Dahlanders.
Fabriken i Flygarens Haga vid nuvarande Storgatan grundlädes
1850 och tog god fart. 1864 fick Dahlander en kompanjon i C. A.
Bengtson, som ytterligare drev fram rörelsen. När Flygarens Haga
dömdes att försvinna, flyttades fabriken till Haga och regleringen av
trakten började med Vasagatans utläggning där i 1880-talets mitt och
Storgatans planering mellan Carl Gustafsgatan och Sandgången 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
