Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverksföreningen. Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Majorna, som tillhörde landet, var ej fullt så strängt för rätt till
utövandet av dessa rörelser. För rätt att utöva handel, hade man
att med sina intyg vända sig till konungens befallningshavande, som
efter sockennämndens hörande beslutade över ansökningen, men
sockenstämman ägde att för vilket hantverk som helst antaga
gärningsmän, vilka dock endast hade rätt att arbeta för
församlingsområdet.
Sådana, som antingen ensamme eller med tillhjälp av hustru och
barn ville idka hantverk, voro däremot befriade från mästerprovs
avläggande.
På grundvalen av den nya förordningen kallades alla tidigare
sammanslutna hantverkare att den 29 april 1847 infinna sig inför
magistraten för att bilda en hantverksförening, som skulle efterträda
de gamla skråna. Föreningen sammanträdde första gången den 1
juli 1847. Styrelsen utgjordes av tolv personer, vilka i slutet av
1850-talet voro följande: C. A. Bolm, målaremästare och ordförande,
C. J. Sahlin, snickaremästare, W. Lyon, juvelerare, G. Ullgren,
murmästare, G. E. Hasselin, klensmedsmästare, J. A. Hallström,
glasmästare, C. G. Boström, plåtslagaremästare, J. Hartman,
gördelmakaremästare, E. A. Sundberg, bagaremästare, C. A. Eriksson,
skräddaremästare, C. A. Nærnst, bokbindaremästare samt J. Andersson,
skomakaremästare.
Efter 1864 upphörde denna förening. Samma år berättigades
nämligen varje svensk man och kvinna att driva yrke i stad och på
land utan någon inskränkning.
I syfte att tillvarataga gemensamma intressen och tillgodogöra
sig den äldre hantverksorganisationens medel togo då några äldre
hantverksmästare initiativet till Göteborgs Handtverks- och Industriförening.
Tidpunkten för dess bildande kan icke med säkerhet angivas, men de
förberedande åtgärderna torde ha vidtagits under förra delen av året
1866. Den 24 september nämnda år konstituerades emellertid
Göteborgs Handtverks- och Industriförening. Den första styrelsen bestod
av nio personer, nämligen sadelmakaremästaren N. P. Holmberg,
målaremästaren C. J. Ahlin, kopparslagaremästaren Hans Pettersson,
målaremästaren och handlanden O. B. Bolm, tunnbindaremästaren
C. W. Olsson, målaremästaren P. A. Strandman, smedmästaren O.
Guldbrandsen, konditorn M. Rubenson och snickaremästaren D. T.
Löfmarck.
Den nya sammanslutningen hade, som allt nytt, många
svårigheter att bekämpa och särskilt gällde dessa platsen för föreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
