Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverksföreningen. Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
J. A. Julins initiativ, ehuru mäktigare och inflytelserikare krafter i
samhället stödde saken och gjorde den till vad den blev.
I fråga om den inre organisationen för föreningens nytta och
trevnad har hon icke heller varit overksam. Så har på urmakaren
C. A. Patersons kraftiga initiativ början till ett intressant
hantverksmuseum kommit till stånd, och boktryckaren Wald. Zachrisson har
givit upphov till ett föreningsbibliotek.
Till handtverksmuseet fick herr Paterson idén året 1900, då han
efter att i Paris och Berlin ha sett huru man där kommit långt på
detta område väckte förslag om ordnandet av ett dylikt. Det lyckades
icke då att genomföra förslaget, men tanken var väckt, hölls vid liv
och tog slutligen, i april 1904, fast form. Handtverksmuseet stiftades,
samlararbetet började, och det har så bedrivits, att museet f. n. har
många hundra olika nummer i sin samling. Paterson, som varit
mycket verksam inom föreningen bl. a. såsom ordförande åren 1911
—14, ägde redan då en unik samling gamla ur.
För att kunna genom stipendier sätta lovande unge yrkesidkare
i tillfälle att i utlandet förkovra sig och på samma gång ge
konstfliten i landet, framför allt i Göteborg, ett kraftigt ekonomiskt stöd,
utverkade föreningen tillstånd till ett permanent industrilotteri, vilket
beviljades 1893 och allt sedan dess pågått med i många avseenden
gott resultat.
Föreningens arbete har förövrigt stått i intimt samband med den
allmänna svenska hantverksorganisationens strävanden för hantverkets
och den mindre industriens höjande och förkovran, förbättrande av
hantverkarnes sociala ställning och deras medinflytande i
lagstiftningen. Dess uppmärksamhet har således tagits i anspråk för de på
dagordningen stående frågorna om en lärlingslag, inrättande av
yrkesskolor m. m.
Själv har föreningen främjat uppkomsten av de speciella
yrkesföreningarna och inrättat ett lärlingshem i Majorna. Vidare har här
tagits initiativet till Handtverksföreningarnas riksorganisation.
Frågan om ett eget föreningshus var i många år en av föreningens
mest brännande. Året 1886 tog skräddaremästaren John Friman upp
ett nytt förslag därom och 1889 förelåg ett av utsedde kommitterade
avgivet yttrande jämte meddelande, att teckningen för bidrag till
inköp av fastigheten uppgick till 24,000 kronor och att dessa medel
tillsammans med av styrelsen disponibla 16,000 kronor skulle
användas till inköp av fastighet. Föreningen förvärvade av staden tomten
n:r 51 i 13:de roten i hörnet av Erik Dahlbergs- och Storgatorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
