- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
246

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverksföreningen. Skråväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofta att i närbelägna städer underhandla med de utvandrade gesällerna
om deras återvändande och om upphävandet av interdiktet.

Vid sådant förhållande kunde mästarne svårligen handhava senare
skråordningars inskränkande föreskrifter angående gesällerna och
däribland förbudet för dessa att hålla fri måndag. Bruket, som
härstammar från den katolska tiden, hade ett kyrkligt ursprung och
avsåg firandet av den s. k. blåa måndagen före fastan, men efter
reformationen ersattes denna fest med flera fria måndagar om året,
varförutan benämningen blev gemensam för alla sådana dagar, på vilka
gesällerna ej ville arbeta.

1 ovanstående återfinner man, som vi se, nutidens arbetarblokader
och bojkotter — ett nytt bevis för att allt går igen.

*



Den som ville bli mästare och medlem av ett skrå skulle först
och främst uppfylla de villkor, som gillena i allmänhet fordrade av
sina medlemmar. Han skulle således äga en obefläckad ära och
vara av äkta börd, men flera nya fordringar, vilka omedelbart avsågo
näringsangelägenheter, gjorde sig efter hand gällande inom
yrkes-gillena, så snart de hunnit åtskilja sig från andra gillen och bilda
särskilda korporationer. Föreskrifterna om läro- och gesällåren hava
vi redan omtalat; men med deras utgång var prövningstiden icke
fulländad. En gesäll, som i flera år arbetat hos åtskilliga mästare,
måste ytterligare, då han äskade ämbetet, stadigt arbeta under en
viss tid, vanligen ett år, hos en enda mästare i samma ämbete. Hade
ämbetet i allmänhet ingenting att erinra emot en sökande, som stått
vid årsarbetet, så ålades honom såsom det sista provet att bevisa
sin färdighet och insikt i yrket genom ett mästerstycke, till vars
förfärdigande en viss tid understundom anslogs. Gillades mästerstycket
av ämbetet, vann den sökande mästerskap emot erläggande av
stadgade avgifter till lådan, varförutom fordrades att han skulle
bevisa sig äga, utan lån, en viss förmögenhet eller förlagsstyrka.
Likväl kunde en ny mästare, som fullgjort alla fordringar, förmenas
att nedsätta sig på en ort, där skrået var slutet eller bestående av
endast ett visst antal medlemmar, till dess ledighet genom någon
äldre mästares bortgång för honom yppades. Men för övrigt borde
ett mästarebrev, som av ett ämbete blivit utfärdat, enligt regeln
även erkännas av alla andra till samma skrå hörande ämbeten.
Ett lika oeftergivligt villkor som mästerskapet var vinnandet av burskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:23:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free